Säkrare diagnoser kan pressa ned antibiotikaanvändningen hos bihålepatienterna. I dag är det bara spolning av käkhålan som kan ge ett säkert svar på om patienten har var i bihålan och alltså är drabbad av bakterier. Men det ingreppet upplevs som obehagligt för patienterna.
En variant av en så kallad dopplerultraljudsgivare, specialdesignad för att kunna fungera i bihålan, har utvecklats i samarbete mellan öron-, näsa- och halsläkaren Pernilla Sahlstrand Johnson och Lunds tekniska högskola.
Snuvtest i bihålemodeller på laboratorium har visat att den fungerar bra och snart ska den även testas på patienter. Bihålepatienter som inte drabbats av bakterieinfektion brukar kunna bli hjälpta av kortisonsprej.
-Det är viktigt att kunna identifiera de fall där kortisonsprej inte fungerar för att förhindra att det blir kroniskt eller ett utdraget förlopp, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.
Hennes kommande avhandling visar också att de som drabbas av bihåleinflammation har hög sjukfrånvaro och upplever kraftigt försämrad livskvalité.
TT
Nio procent kroniskt drabbade
• Bihåleinflammation, rinosinuit, finns i både akut och kronisk form.
• Nio procent av befolkningen i Europa lider av kronisk bihåleinflammation.
• Den kan ge värk i kinderna eller pannan. Andra vanliga symptom är täppt näsa, snuva som luktar illa eller värk och tryck i tänderna i överkäken.
• Besvären kan ofta gå över av sig själva. I annat fall finns behandling i form av kortisonsprej, antibiotika eller spolning av bihålorna.
• En undersökning av 200 patienter som väntar på bihålekirurgi tyder på att sjukdomen leder till hög sjukfrånvaro: åtta till 14 dagar under ett år i den undersökta gruppen.
www.1177.se och Pernilla Sahlstrand Johnson, Lunds universitet