• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Ny rättegång om hedersmord: ”Utvisning lämpligt straff för hedersmord”

I morgon inleds rättegång för andra gången i ett av de senaste årens mest uppmärksammade rättsfall i Sverige mordet i Högsby på den tjugoårige Abbas Rezai från Afghanistan, som torterades och dog för att han förälskat sig i fel flicka.

Och nu kräver advokat Elisabeth Fritz, ombud för Abbas Rezais mamma, att utvisning ska bli ett vanligare straff när det gäller hedersbrottslighet.

Det var i 2005 en sextonårig flicka fick chatt-kontakt med en tjugoårig kille och tycke uppstod. Båda kom från Afghanistan och de två förlovade sig.

Men kärleken accepterades inte av flickans familj. Dels var hon redan bortlovad, dels ansågs hon tillhöra ett förnämare folkslag.

”Uttryck för makt i knivhuggen”
Kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo har länge arbetat med hedersrelaterad brottslighet, och var inkallad som vittne och expert i rättegången 2006.

-Jag klassificerade mordet på Abbas Rezai i Högsby som ett hedersmord, där hedern var motivet till mordet. Och anledningen till det var bland annat skadebilden; han hade knivhugg i hjärtat, som symboliserar kärleken. Det fanns också uttryck för makt i knivhuggen, som betydde att vissa saker var inte accepterade. Den här kärleksrelationen var inte okej.

Enligt domarna gick mordet till så att flickans familj låtsades acceptera förlovningen och bjöd in paret till flickans hem i Högsby för att fira. Där ska flickan ha fått ett glas saft som gjort henne sömnig, och sedan mördades Abbas Rezai under tortyrliknande former.

”Blev kär i fel kille”
Elisabeth Massi Fritz är juridiskt ombud för Abbas Rezais mamma.

-Vi vet vad motivet var, det handlade om att dottern i familjen hade blivit kär i fel i kille, och de hade rymt tillsammans. Motivet för föräldrarna var att återupprätta den förlorade heder som både dottern och hennes pojkvän, offret, hade åsamkat familjen.

-Genom det här brutala mordet, där kroppen skändats, så markerar man också att personen ska lida. Det ska markeras att den här personen har brutit mot normen. Och det visar man genom att hugga, sticka och genom att hälla olja på offret. För de anhöriga familjemedlemmarna var det tydligt vilka signaler det var. Min klient, Abbas Rezais mamma, förstod på en gång vad skadorna betydde.

Bevisen var otillräckliga
Vid tidpunkten för mordet var flickans bror 17 år, och han tog ensam på sig hela skulden för mordet. Trots att det fanns teknisk bevisning som tydde på att andra hade varit närvarande, tyckte varken Tingsrätt eller Göta hovrätt att bevisen var tillräckliga för att fälla föräldrarna.

Brodern dömdes ensam till fyra års sluten ungdomsvård och utvisning.

Kickis Åhré Älgamo blev förvånad över domarna.

-Rent principiellt när det gäller hedersmord, så är det inte en individ – i synnerhet inte en sjuttonåring – ensam om att besluta om ett mord och utföra det. Det här handlar om ett system, som skickar fram någon som utför mordet. Men själva beslutet, att ta död i hedern namn, ligger långt över huvudet på en sjuttonåring.

Tar tillbaka sitt erkännande
Nu har brodern avtjänat sitt straff och ska utvisas, men han har en flickvän i Sverige, och han har hunnit få barn. Och nu har han tagit tillbaka sitt erkännande och påstår att föräldrarna, särskilt fadern, hade en aktiv roll.

Hans ord, samt ett nytt intyg från en rättsläkare och oklarheter från den tidigare utredningen, har gjort att Högsta Domstolen beviljade resning. Och nu ska alltså både pojkens och föräldrarnas del i mordet avhandlas på nytt i Göta Hovrätt.

Vill se utvisning
Elisabeth Massi Fritz är nöjd med att rättegången tas om.

-I och med utvisningen finns är jag övertygad om att sonen känner sig tvingad att berätta sanningen och på så sätt kanske slippa en utvisning.

Hon menar också att svenskt rättsväsende måste få bättre verktyg för att hnatera den här typen av brott.

-I dag saknas ett lagstöd för att hedersbrott ska dömas visst sätt. Jag tycker att dessa brott ska dömas med hårda straff, och att man ska tillämpa just utvisning i samband med dem, säger Elisabeth Massi Fritz.

-Jag tycker det är på tiden man kommer med ett konkret förslag om att införa hedersbrott som en särskild kategori i brottsbalken. Och på så sätt erkänna och markerar utåt att den här typen av brott existerar i Sverige. Och jag känner till, bland många människor som lever i så kallade hederskulturer, att det är just utvisning som mest avskräckande.

Elisabeth Åsbrink
elisabeth.asbrink@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer