Det är de två sista av de fyra ledorden som regeringen själv beskriver som den största förändringen jämfört med den nationella strategi som redan pekar ut riktningen för ansvariga myndigheter idag.

– Det handlar om att säkerställa att det finns en förmåga i samhället att kunna ingripa och avbryta pågående attentat. Att begränsa den här brottsligheten och konsekvenserna för samhället, men också att brottsoffer i ett senare skede får rätt stöd, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på pressträffen.

Fördjupade samarbeten

Senast den nationella strategin mot terrorism förnyades var 2015. Då blev ledorden ”förebygga, förhindra och försvåra”.

– Det har hänt otroligt mycket på de åren, säger Kristersson med hänvisning till bland annat terrordådet på Drottninggatan och attentatet i Bryssel så sent som i höstas.

– Det är klart att vi alla förstår att lejonparten i en sådan här strategi måste handla om att förebygga och förhindra att det äger rum, men det är också väldigt uppenbart att vi måste ha en beredskap för att hantera attentat om något äger rum. Det tar den här strategin sikte på, säger Strömmer.

Rent konkret handlar det till stor del om ett fördjupat samarbete mellan olika aktörer. Till exempel ska bland annat räddningstjänst, polis och sjukvårdspersonal genomgå gemensamma övningar för att stärka beredskapen.

Två strategier blir en

Nytt i den här versionen är också att terrorism och våldsbejakande extremism nu slås ihop under samma paraply. Tidigare fanns två separata strategier på områdena.

– Vi har uppfattat från många aktörer att det finns ett behov av att integrera det här arbetet eftersom snittytorna är så påtagliga, säger Strömmer.