Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Det är viktigt att allmänheten känner till att även mild covid kan drabba dig ganska länge och att de kan påverka din livskvalitet negativt. säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien. Foto: Michael Jansson, SVT

Ny studie: Långtidsbesvären efter mild covid kartlagda

Uppdaterad
Publicerad

Var tionde sjukhusmedarbetare har långtidsbesvär kvar efter åtta månader – trots att de enbart blev lindrigt sjuka i covid-19. Det visar en stor studie från Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Lukt-och smakbortfall, trötthet och andningspåverkan är de vanligaste besvären. Däremot såg forskarna ingen ökad förekomst av långvariga kognitiva besvär, hjärtklappning eller långvarig feber.

Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA, visar att många sjukhusmedarbetare lever med långvariga besvär som påverkar deras livskvalitet negativt, trots att de endast var lindrigt sjuka i covid.

Var fjärde studiedeltagare hade symptom kvar i minst två månader efter att de insjuknade. Var tionde hade symptom i minst åtta månader och uppgav att besvären påverkade dem negativt på arbetet, socialt och i hemmet.

Försämrad lukt och smak är vanligaste symptomen

Det vanligaste symptomet var lukt- och smakbortfall. Nio procent hade fortfarande påtagligt försämrad lukt och smak efter åtta månader. Trötthet och andningsbesvär var också vanligare i gruppen som hade haft covid.

– Det är viktigt att allmänheten känner till att även mild covid kan drabba dig ganska länge och att de kan påverka din livskvalitet negativt. Vi måste hålla smittan nere, konstaterar Charlotte Thålin som är specialistläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien.

Tidigare studier har visat en förekomst av allvarliga långtidsbesvär och organpåverkan hos personer som har varit svårt sjuka i covid och som har vårdats på sjukhus.

Ingen ökad förekomst av hjärtklappning, minnesproblematik eller långvarig feber

Community studien visade dock inte någon ökad förekomst av hjärntrötthet, långvarig feber eller hjärtrusningar bland vårdarbetarna som hade mild covid. Symptom som har fått stort utrymme i olika covidgrupper på sociala medier och i rapporteringen om långtidscovid.

– Man har pratat om hjärtklappning, minnesproblematik och långvarig feber även efter mild covid.  Det ser inte vi i vår studie. Vi ser är att det är besvärliga symptom men det handlar inte om sjukvårdskrävande organskador utan om lukt-och smakbortfall och en generell trötthet.

Charlotte Thålin menar att bristen på systematiska studier med bra kontrollgrupper är en möjlig förklaring till den, i hennes tycke, skeva mediebilden av långtidbesvären. Men hon poängterar att deras studiedeltagare är relativt unga och friska, medianåldern är 43 år, och att det är möjligt att de hade fått andra resultat med äldre och sjukare studiedeltagare.

Forskarna har följt drygt 2000 medarbetare vid Danderyds sjukhus sedan förra våren.  Studiedeltagarna har fått lämna blodprov för immunitetsstudier och svara på en enkät om förekomsten av långtidsbesvär. Deltagarna har även fått skatta hur besvären påverkar dem på arbetet, socialt och i hemmet.

Forskarna har jämfört de som hade antikroppar våren 2020, med en kontrollgrupp medarbetare som inte insjuknade i covid-19 under året.

Delstudien om långtidscovid är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA:

Symptoms and functional impairment assessed 8 months after mild COVID-19. 

Studien drivs av Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet, i ett nära samarbete med KTH, SciLifeLab, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer