Ryssland bygger 40 nya bunkrar på basen med vapenförråd nära hamnstaden Primorsk i Kaliningrad. Det uppger det israeliska ImageSat International som analyserat satellitbilder som SVT Nyheter tagit del av. Foto: ImageSat International.Visa alla (7)
Visa alla (7)

Nya satellitbilder av rysk militär uppbyggnad i Kaliningrad

Publicerad

Nya satellitbilder från Israel tyder på att Ryssland uppgraderar fyra militära baser i Kaliningrad vid Östersjön. Enligt Fredrik Westerlund på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är det sannolikt att Ryssland behöver nya och säkrare förråd, då tillförseln av nya vapensystem möjligen innebär en fördubbling av antalet robotar och stridsspetsar till vissa vapensystem.

Kaliningrad är ryskt territorium och inklämt mellan Polen och Baltikum. Det är avskuret från övriga Ryssland på grund av ländernas gränser. Kaliningrad är även Rysslands viktiga strategiska utpost vid Östersjön.

De nya satellitbilderna som CNN publicerade förra veckan och som SVT Nyheter tagit del av direkt från det israeliska satellitbolaget ImageSat International (ISI) uppges bekräfta en omfattande modernisering av minst fyra militära platser i Kaliningrad.

Bilderna uppges visa konstruktionen av nya bunkrar för förvaring av nya vapensystem.

ISI uppger att bolaget identifierat ändringar på en militärbas i Kaliningrad där kärnvapen förvaras. Arbetet sker delvis under jord, uppger ISI. Foto: ImageSat International (ISI)

Enligt forskningsledare Fredrik Westerlund på FOI är det en förväntad konsekvens av rysk modernisering av landets militära styrkor.

Tillförseln av nya vapensystem innebär att ytterligare utrymme och säkrare förråd behövs för att lagra fler robotar – möjligen en fördubbling av antalet robotar och stridsspetsar till vissa vapensystem, uppger FOI.

– Därför kan vi anta att man kan behöva dubblera förrådsutrymmet för robotar. Vi får anta att de även dubblerar antalet kärnstridsspetsar för att de själva ska kunna välja mellan kryssningsrobot eller ballistisk robot vid en insats.

Vid fyra militärbaser pågår konstruktionsarbeten, enligt analysen av det ISI. Foto: SVT Design

Iskander

Han nämner det nya landbaserade robotsystemet Iskander som blev operativt i Kaliningrad i februari 2018. Iskander har kapacitet både för kryssningsrobotar (Iskander-K) och ballistiska robotar (iskander-M).

Kryssningsrobotar kan anfalla på låg höjd från oväntat håll, medan de ballistiska robotarna skjuts upp och faller i ballistisk bana mot jorden. De ballitiska faller i mycket hög hastighet och banan är mer förutsägbar jämfört med kryssningsrobotar som kan styras mot målet på låg höjd.

Iskanders räckvidd uppges vara under 500 kilometer, vilket är maximal räckvidd enligt INF-avtalet mellan USA och dåvarande Sovjetunionen. Men den ballistiska roboten tros vara konstruerad så att den teoretiska räckvidden är omkring 700 till 800 kilometer.

Enligt FOI är kryssningsroboten troligen konstruerad så att den efter modifiering kan ha en räckvidd på 1 500 till 2 000 kilometer. Det innebär att Iskander-K i framtiden skulle kunna nå stora delar av Europa från Kaliningrad.

USA:s president Donald Trump sade i helgen att USA kommer att dra sig ur INF-avtalet.

Den 152:a robotbrigaden moderniserades i februari i år. Den taktiska och kärnvapenkapabla roboten SS-21 (Tochka) ersattes av SS-26 Iskander som kräver större och säkrare förråd. Foto: ImageSat International

40 nya bunkrar

Satellitbilderna uppges vara tagna mellan den 19 juli och 1 oktober 2018. Nära hamnen i Primorsk uppges 40 nya bunkrar vara under konstruktion.

Enligt FOI:s Fredrik Westerlund har det senaste robotsystemet Iskander som placerades ut i Kaliningrad i februari i år kapacitet för fem olika sorters stridsspetsar till de ballistiska robotarna.

Sedan tillkommer olika typer av stridsspetsar till Iskanders kryssningsrobotar. Detta gör att de möjliga kombinationerna är många, vilket i sin tur ökar antalet stridsspetsar som behöver förvaras på ett säkert sätt.

– Just för att Iskander är ett så flexibelt system så får man en större förrådshantering. Man får fler kvalificerade vapen som måste skyddas.  Man har större möjlighet att kombinera stridsdel och vapenbärare så att man har större möjlighet att sätta ihop delar till en specifik insats, säger Fredrik Westerlund.

Kaliningrad blev avskärmad från övriga Ryssland i samband med Sovjetunionens upplösning 1991. De forna Sovjetrepublikerna i Baltikum och Polen är medlemmar i Nato. Foto: SVT Design

Kalibr

Han uppger också att den nya fartygsbaserade kryssningsroboten Kalibr med betydligt längre räckvidd (åtminstone cirka 1500 kilometer) också ökar trycket på förrådsutrymme eftersom även den kan utrustas med antingen konventionell stridsspets eller kärnvapenstridsspets, vilket i sin tur innebär fler särskilda förråd för robotar och stridsspetsar.

SVT Nyheter har tidigare rapporterat när robotsystemet Kalibr fördes till Östersjön.

– Genom tillförseln av Kalibr, som Putin själv hävdat kan bära kärnvapen, har man en ny typ som inte funnits i Kaliningrad. Man har inte haft den typen av så långräckviddiga system på fartyg i Östersjön.

Nya förråd på den 152:a missilbrigaden i Kaliningrad. Här förvaras de taktiska robotarna Iskander som har kapacitet för kärnvapen. Foto: ImageSat International 

Taktiska kärnvapen

De ryska kärnvapnen vid Östersjön är enbart taktiska, betonar Westerlund, vilket innebär mindre kraftfulla laddningar än de strategiska kärnvapnen.

Enligt FOI innebär även det ryska kustrobotsystemet Bastion sannolikt också allt fler robotar. Det är markbaserat och används i första hand till att bekämpa sjömål.

Även Bastion tros kunna utrustas med antingen konventionell stridsspets eller kärnvapenstridsspets.

– Tillförseln beror på att Kaliningrad varit eftersatt. Det har blivit en befästning. Kalingrad är också en militärstrategisk utpost i Ryssland. Både skyddsvärdet, och det upplevda ökade hotet, motiverar ur ett ryskt perspektiv att man förstärker den militära närvaron i Kaliningrad.

Det här är skillnaden mellan en kryssningsrobot och en balistisk robot

Visa

En kryssningsrobot kan anfalla på låg höjd vilket gör roboten svår att upptäcka. Den kan styras hela vägen till sitt mål och anfalla från ett oväntat håll. Den har ofta längre räckvidd än en ballistisk robot.

En ballistisk robot skjuts upp och faller sedan i ballistisk bana mot jorden. Räckvidden är ofta kortare än en kryssningsrobot. Vissa vapenstem kan utrustas med både ballistisk- och kryssningsrobot, vilket gör dem svårare att bekämpa.  

Källa: FOI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer