OCR-nummer – rena 70-talstekniken

Uppdaterad
Publicerad

Det är dags igen att betala räkningarna. De flesta gör det på Internet utan att veta att de använder sig av en gammal teknik i modern form, nämligen OCR numret.

OCR nummer står för Optical Character Recognition. Det är en siffersträng, en kvarleva från 1970-talets teknik som i själva verket inte är anpassad för Internet. Normalt så brukar siffersträngen innehålla ett kundnummer, ett datum och vad betalningen avser. En del OCR nummer kan vara korta men de flesta är upp till 20 siffror långa. Men de behöver inte vara långa.

-Egentligen kan det räcka med sex siffror varav de två sista är kontrollsiffror som visar att betalningen har gått igenom, säger Christina Friberg på bankgirocentralen.

Det är företagen och organisationerna själva som bestämmer längden på ett OCR nummer. Enligt Christina Friberg fungerar tekniken och det skulle bli dyrt för företagen att uppgradera systemet.

Ibland har en OCR sträng flera nollor i rad vilket är helt onödigt enligt bankgirocentralen. Christina Friberg förklarar vidare hur strängen har ett X antal siffror som måste fyllas och för att fylla på så fyller systemet med nollor.

Samtidigt får räkningsbetalarna allt mer tryck på sig.

-Man är livrädd hela tiden för att man ska trycka in helt fel OCR nummer , säger Stefan Helte som tycker att det är jobbigt med långa och krångliga OCR nummer.

Mary Chitgar

mary.chitgar@svt.se

Fakta: OCR nummer

· OCR nummer bestäms av företagen och organisationerna själva

· Bankgirocentralen kontrollerar så att betalningarna går igenom. Detta görs med hjälp av de två sista siffrorna i strängen.

· Pengarna hamnar inte någon annan stans bara för att man trycker in fel. Om man slår in fel säger systemet ifrån.

· Andra sätt att betala fakturor via sin Internet bank är E-faktura och Autogiro.

· Det går enligt EU regler att via sin egen bank stoppa en pågående betalning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.