Ralf G Larsson, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige, har själv dömt i terrorrelaterade fall och tror att föreslagna lagen kan bli svår att tillämpa. Arkivbild. Foto: Adam Ihse/TT

Domare: ”Oerhört svårt för domstolen att avgöra”

Uppdaterad
Publicerad

Att ha samröre med en terrorgrupp ska bli olagligt enligt regeringens nya förslag, men vem som egentligen är terrorist blir en fråga för domstolen. Det kan bli svårt för domstolar att tillämpa, säger Ralf G Larsson, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige.
– Det får inte bli för mycket subjektiva bedömningar, det tycker vi domare inte om, säger han.

När regeringen nu vill göra allt samröre med terrororganisationer olagligt så passar man samtidigt frågan om vilka organisationer det egentligen gäller vidare till domstolarna. Någon lista från regeringen över terrorstämplade grupper blir det inte, berättar justitie- och migrationsminister Morgan Johannson (S).

– Det finns ingen lista i lagstiftningen, däremot finns det listor både på FN-nivå och EU-nivå av vad som är en terroristorganisation, säger han till SVT Nyheter.

– De kommer förstås att ligga till grund när en domstol ska bedöma om en organisation ska omfattas av den här lagstiftningen.

”Oerhört svårt”

Men den passningen kan väcka en del frågetecken. Det är viktigt att det inte är luddigt formulerat så att det lämnas över på domaren att definiera vad som är en terroristgrupp, säger Ralf G Larsson, hovrättspresident vid Hovrätten för Västra Sverige. Lagen kan bli svår för domstolen att tillämpa, tror han.

– Det får inte bli för mycket subjektiva bedömningar, det tycker vi domare inte om. Och det ska inte vara domaren som avgör det, säger han till SVT Nyheter.

– Att man i varje enskilt fall ska sitta och bedöma: ”Är det här en sådan organisation?” Det är oerhört svår för domstolen att avgöra i varje fall.

Ingen utrikespolitisk oro

Att terrorstämpla en organisation är något många regeringar gör, men även internationella organisationer som FN och EU. Morgan Johansson säger att EU:s och FN:s listor ska vara med som grund i bedömningen av vad som är en terroristorganisation.

Men någon helt internationellt accepterad definition av terrorism finns inte, och i regel finns starka politiska inslag i vilka grupper som får en sådan stämpel. I många fall blir grupper terrorlistade efter politiska påtryckningar, inte sällan från de stater där grupperna är aktiva.

Att det skulle finnas någon större risk att utrikespolitiskt omtvistade beslut, som det om vilka som är terrorister, på ett besvärligt sätt läggs på domstolarna tror dock inte hovrättspresidenten Ralf G Larsson.

– Nej, där ser jag däremot ingen större problematik, säger han och hänvisar till ett fall där domstolen fick besluta om Nusrafronten (al-Qaidas syriska gren) var en terrorgrupp som del i ett rättsfall.

– Det är inte helt främmande att då och då göra de här bedömningarna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer