Foto: Skärmdump. Film från MSB på Youtube. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Svenskar fruktar angrepp – men är inte förberedda

Publicerad

Kris, kaos, osäkerhet används allt oftare för att beskriva läget i Sverige och världen. Det visades senast i en mätning från Novus där de tillfrågade fick sätta ord på vad de känner om Sverige. Men känslan av kris verkar inte påverka vårt beteende. Det är inte många som förberett sig på en allvarlig samhällskris.

I mätningen från Novus fick de tillfrågade välja ord för att beskriva de politiska turerna sedan valet 2014 men också vad de känner om Sverige. De flesta tyckte kaos passade bäst som beskrivning av läget. 

Att orosmolnen tycks tätna beror inte bara på flyktingkris och rörig politik. Under de senaste åren har vi bland annat också hört om krig i Ukraina och Syrien, kris i Grekland, terror i Paris, klimatförändringar och zikavirus.

En undersökning från 2015 gjord av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) visar bland annat att över 60 procent av svenskarna tror att det är ganska troligt eller mycket troligt att det kommer att inträffa en terroristattack de närmaste fem åren. Drygt 50 procent tror att det är ganska troligt eller mycket troligt att Sverige kommer att utsättas för politiska hot från en främmande stat.

Falsk information

Närmare hälften av de tillfrågade tror att Sverige de närmaste fem åren kommer att utsättas för propaganda eller falsk information från en främmande stat.

Säkerhetsexperter och miltärer talar om så kallad hybridkrigföring som i sina inledningsfaser bland annat innehåller propaganda och desinformation. I en intervju i Sydsvenska Dagbladet i januari sa Sveriges ÖB Micael Bydén att Ryssland dagligen utsätter Sverige för ”cyberattacker och informationsoperationer”. 

Långvarigt strömavbrott

En effekt av ett framgångsrikt dataintrång kan vara ett omfattande och långvarigt strömavbrott – något som naturligtvis också kan inträffa av andra orsaker.

Trots att det tycks finnas någon slags krismedvetande hos de flesta har det inte slagit genom i folks beteende.

En annan undersökning från 2015, också den gjord av MSB, visar att nästan hälften av de tillfrågade inte gjort några förberedelser för att kunna klara av ett långvarigt elavbrott. Lika många har överhuvudtaget aldrig tänkt på hur de skulle påverkas om elen försvinner under lång tid. Nära en tredjedel tror att risken är mycket liten att det kommer att hända dem. Många räknar med att få hjälp av närstående om krisen skulle vara här.

Inte bara mörkt och kallt

Den vanligaste förberedelsen som vissa trots allt gjort är att ha en alternativ värmekälla. Men vid ett längre elavbrott blir det inte bara mörkt och kallt. Transporter och livsmedelsförsörjning kommer snabbt att påverkas. Mat och bensin blir bristvaror.

– Många tänker kanske inte på att bensinpumparna slutar fungera efter ett tag och att det snart blir tomt i hyllorna. Leveranserna av livsmedel sker ”just-in-time”, utan lagerhållning, och är beroende av datasystem som förstås måste försörjas med el, säger Christina Andersson, riskkommunikatör på MSB.  

Transporter slås ut

Transporter och andra kommunikationer riskerar att slås ut. När batteriet i mobilen blivit urladdat går det inte att ladda det igen och till råga på allt kommer mobilsändarna att sluta fungera om de inte har reservkraft. MSB rekommenderar att man har en handdriven mobilladdare hemma eller i alla fall en adapter som gör att man kan ladda mobilen med hjälp av batteriet i bilen.

MSB har satt samman en lista över det man ska ha i beredskap i hemmet för att klara sig i tre dygn vid en kris. På listan finns bland annat en radio med vev eller solceller, hygienartiklar, en telefonlista och kontanter. Vid en kris kommer bankomaterna att sluta fungera ganska snart.

Psykologi

– De tre dygnen ska ses som ett riktmärke för mental beredskap. Det betyder inte att samhället kommer att fungera fullt ut därefter. Hela tiden kommer man att koncentrera sig på dem som mest behöver hjälp, säger Christina Andersson.

Christina Andersson tror att det är väldigt få människor som har krisberedskap i hemmet på det sätt som MSB vill. Men många av sakerna på listan har de flesta kanske hemma redan – om de tänker efter, tillägger hon

– Det är mycket psykologi i det här. Det finns de som tror att de är osårbara. Det finns de som är säkerhetsaktiva och som förbereder sig för en kris. Och så finns det de som snarast är fatalistiska och som tycker att det inte är någon idé att göra något.

”Om krisen kommer”

Visa

”Om krisen kommer” är en film från MSB som finns på Youtube där myndigheten berättar vad vi ska göra vid en kris, till exempel vid ett längre strömavbrott – och vilka saker vi ska ha i beredskap.

Här är listan över det som du behöver för att klara dig under tre dygn vid en samhällskris:

Fotogenlampa, bränsle och tändstickor
Stearin- och värmeljus
Ficklampa med extra batterier
Dunkar att hämta vatten i
Husapotek med det viktigaste
Radio med vev eller solceller
Extra element eller värmare
Sovsäck, filtar och varma kläder
Hygienartiklar som fungerar utan vatten
Campingkök, T-röd och mat som klarar rumstemperatur
Kontanter och telefonlista

Dessutom tycker MSB att du ska ha mat hemma som räcker en vecka, mat som klarar att stå i rumstemperatur.

Se MSB-filmen här!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer