Företag som erbjuder elever hjälp med läxorna är en växande bransch. Det vanliga är att läxhjälparen – ofta en högskolestudent – anlitas för att bistå eleven hemma. Men även skolor har i allt större utsträckning börjat anlita läxhjälpsföretag.

På Upgrades står skolorna för en tredjedel av omsättningen.

-Vår idé är att ta vid där skoldagen slutar. Det handlar om att hjälpa eleverna med läxor, provförberedelser, studieteknik och motivation, säger vd Anna Skarborg.

Hon poängterar att företaget endast erbjuder ett komplement till de ordinarie lektionerna.

-Vi bedriver ingen undervisning, vi ger inga betyg eller omdömen, utan vi finns där som en resurs för elevernas individuella lärande.

Hittills har endast friskolor köpt tjänsterna, men enligt Skarborg förhandlar företaget om att även ge läxhjälp i kommunala skolor.

För lite resurser

Att skolor köper tjänster av den här typen möter dock kritik. Eva-Lis Sirén på Lärarförbundet ser det som ett tecken på att skolorna inte har en betryggande special- och stödundervisning.

-Läxor är något som av tradition ligger utanför skolans verksamhet. Ligger det inom skolans verksamhet är det inte längre läxor utan stödundervisning och extrahjälp, och att då hyra in läxhjälpsföretag tyder ju på att skolan helt enkelt har för lite resurser.

Att det ens finns en marknad för läxhjälp är en följd av nedskärningar som gett färre lärare och större klasser, anser Vänsterpartiet.

-Nu använder skolor skattemedel för att köpa tjänster som de är ansvariga att själv erbjuda, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca.

Hon ser även läxcoacherna som ett sätt för skolorna att slippa undan den kommande lagstiftningen om att alla lärare ska vara behöriga.

Får inte vara ersättning

Men på Friskolornas riksförbund ser man inget problem med att läxhjälpsföretagen finns på skolorna – förutsatt att de inte ersätter den lärar- eller undervisningstid som ligger inom skolans åtagande.

-Det är onekligen så att läxläsning i de flesta skolor är en del av det som eleven förväntas ägna sig åt för att uppnå målen. Om man då utanför skolans obligatoriska åtaganden hittar ett sätt att erbjuda sina elever en möjlighet att få hjälp med att klara den delen bättre ser jag inget problem i det. Det är snarare ett plusvärde, säger kanslichef Carl-Gustaf Stawström.

TT