-Det här är återkommande ärenden hos oss. Det finns en föreställning om att om man bara lägger det ute hos en konsult så slipper man offentlighetsprincipen, säger justitieombudsmannen (JO) Hans-Gunnar Axberger.

Nyligen fick Åstorps kommun i Skåne en rejäl näsknäpp av JO. En ny kommunchef skulle rekryteras. Man tog hjälp av en

konsult och en person vägrades att få se ansökningshandlingarna. Helt fel, menar JO och skriver att ”det finns tendenser till att tjänsterekryteringar läggs ut på konsulter i syfte att begränsa allmänhetens insyn”.

Färre söker?

-Här är ett problem. Känner man att man inte kan söka en tjänst utan att det kommer ut till offentligheten så är risken att vi får färre sökande. Kommunerna står inför ett stort rekryteringsbehov framöver och vill rekrytera bra personer, men det kan krocka med offentlighetsprincipen, säger Ronny Sandberg, kommunalråd (S) i Åstorp.

Han får medhåll av Lena Dahlman, jurist hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

-Det har varit många sådana här ärenden genom åren, där man upplever att offentlighetsprincipen inte är av godo utan motverkar att folk söker de här tjänsterna, säger hon.

Mindre intresse

När det gäller vissa statliga toppjobb finns numera en sekretessregel som gör det möjligt att hemlighålla namnen på dem som söker.

SKL ser gärna en motsvarande lagändring för den kommunala sektorn, men har hittills inte fått gehör för det hos regering och riksdag.

Frågan är då hur stor risken är att namnen på de jobbsökande kommer ut. Ett sätt att minska den är att anlita en konsult som handplockar och söker upp attraktiva kandidater innan de själva hunnit söka.

Det påpekar personaldirektör Maria Kreese i Linköping, som köper sådana konsulttjänster ihop med Norrköping.

I Fagersta säger personalchefen Ewa Wiklund att både pressens och allmänhetens intresse verkade mycket större för några årtionden sedan.

-Då kunde det stå i tidningen vem som sökt. Nu är det ingen som frågar, säger hon.

TT