Theo, Elliot och Elise med ansiktsmålningar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hur fixar jag barnens ansiktsmålningar i påsk? Sminkproffset Tone Näslund har svaren. Hon ger sina bäst tips och tre olika målningar i olika svårighetsgrad. Foto: Julia Wide/SVT

Påskkärringen är ute – tuff konkurrens från harar och kycklingar

Uppdaterad
Publicerad

Små påskkärringar som knackar dörr i jakt på godis är en allt mer sällsynt syn. I dag letar många barn istället ägg i hemmet – vilka kanske har gömts där av en hare.

– Påskkärringarna är ett utgående sortiment, säger etnologen Susanne Nylund Skog.

Traditionen att klä ut sig till påskkäring kan spåras till åtminstone slutet av 1800-talet. Utklädnaden hämtar inspiration från häxor och var i början främst något för unga vuxna i syfte att skrämmas.

– Man gick från hus till hus med masker på och skrämde folk för att få dem att ge en gåvor, säger Susanne Nylund Skog.

Men under 1900-talet blev traditionen allt mer barnvänlig.

– Det har gått ner i åldrarna och har, som med många traditioner, blivit en barntradition. Då har det egentligen ingen koppling till häxor, det är bara några attribut som finns kvar.

Koder och låsta portar

Godissugna och dörrknackande små barn med huvudduk och röda kinder etableras runt 70-talet. På senare tid har utövarna dock minskat.

– För att det ska fungera måste man för det första veta vem som bor granne och om grannen tycker att det är okej. Sen måste grannen vara beredd och ha godis att ge till barnet, säger etnologen och fortsätter:

– Det finns naturligtvis platser där detta fortfarande fungerar men de är färre och färre. Det är koder, låsta portar och en massa områden där folk inte känner varandra.

Susanne Nylund Skog menar att många därför inte vågar släppa ut sina barn för att tigga godis. Istället har kanske äggjakt i hemmet, där man säger att påskharen varit och gömt ägg, ersatt dörrknackning.

Påskharens väg till Sverige

Fokuset på ägg är inget nytt. Äggen har alltid haft en självklar plats på påsken då högtiden förr om åren låg i samband med en värpperiod för hönorna. Man hade helt enkelt inte tillgång till ägg året om.

– Då man även fastade fick man först inte äta äggen. Därför hade man många sparade till påsk att festa på, säger Susanne Nylund Skog.

Påskharen kom till Sverige från Tyskland vid förra sekelskiftet, som illustrationer på påskkort och choklad. Först fick den inte fäste men har haft ett uppsving med hjälp av amerikanska influenser.

– Ofta tycker jag att den är mer influerad av en ”easter bunny” från USA. Det vi vet är att filmer och underhållning spelar oerhört stor roll för våra traditioner, säger etnologen.

Påskkärringarna kanske dör ut

Påskkärringen har fått konkurrens och Susanne Nylund Skog är inte säker på att fenomenet finns kvar om tio till tjugo år.

– Det är en svår fråga. Men nej, kanske inte.

Hur ska man då sminka barnen i påsk? Sminkproffset Tone Näslund har svaren i videon ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.