Personer med utländsk bakgrund har svårare att klara polisprovet

Uppdaterad
Publicerad

Personer med utländsk bakgrund misslyckas dubbelt så ofta med testerna till polisutbildningen när man jämför med personer med svensk bakgrund. Det visar SVT:s genomgång.

Trots att polisen har som mål att öka mångfalden inom kåren har man inte analyserat varför.

I dag har 6,5 procent av poliskåren utländsk bakgrund, men målet är att det ska bli fler.

– För polisen är det viktigt att vi representerar det samhälle som vi verkar i, det är en trovärdighetsfråga, säger Max Lutteman på polisens HR-avdelning.

Trots detta är det få med utländsk bakgrund som utbildar sig till polis. SVT har gått igenom antagningsstatistik som visar att personer med utländsk bakgrund har betydligt svårare att komma in på utbildningen än personer med svensk bakgrund.

Saknas analys

För att bli antagen behöver den sökande förutom att uppfylla betygskraven, ta sig igenom en rad olika tester. De senaste åren har ungefär 20 procent av de som kommit till testerna haft utländsk bakgrund.

Redan efter första testet, som prövar logiskt tänkande och personlighetsdrag, så sorteras hälften av de med utländsk bakgrund bort, men bara en fjärdedel av de med svensk bakgrund.

När alla tester är genomförda har var femte person med svensk bakgrund blivit antagen till programmet, men bara var tionde med utländsk bakgrund.

– Har man inte svenska som modersmål så kan det vara en förklaring till att man klarar det något sämre.

Men om språket verkligen är förklaringen vet man inte, eftersom någon analys av bortfallet inte har gjorts av polisen.

En tillgång i vissa områden

Forskaren Anders Sjöberg som haft flera uppdrag för polisen, menar att om de vill få in mer mångfald så skulle en lösning till exempel kunna vara att föra in språkkunskap utöver svenska och engelska som ett ytterligare bedömningskriterium i testerna.

– Man kanske vill ha mer mångfald, och det är ju politiskt korrekt att säga. Men då måste man föra in det i modellen, säger Anders Sjöberg, docent i arbetspsykologi.

En av de cirka 1 200 poliserna i Sverige som har utländsk bakgrund är Rissa Seidou. Hon är född i Togo i Afrika, uppväxt i Frankrike, och kom till Sverige som 20-åring. Enligt henne behövs det fler poliser som inte är helsvenska, speciellt i områden där det bor många med annan bakgrund:

– Om vi pratar om det dödliga våldet som sker just nu i vårt område så har det varit en tillgång, att föräldrarna anförtror sig åt mig och berättar “min son har vapen hemma” eller “han har börjat umgås med fel kompisar”.

Bredda bilden av relevant erfarenhet

Att sänka kraven på dem som vill bli poliser vore enligt Rissa Seidou fel väg att gå. Däremot tror hon att man skulle kunna bredda bilden av vad som kan vara relevant erfarenhet, och värdesätta det även i antagningen till polisprogrammet.

Så stor andel påbörjade utbildningen

Vårterminen 2020

Så många med godkänd ansökan kom till testerna:

Svensk bakgrund: 2 896

Utländsk bakgrund: 587

Totalt: 3 483

Så många klarade alla tester och påbörjade utbildning:

Svensk bakgrund: 548 (19 % av de som kom till testerna)

Utländsk bakgrund: 51 (9 % av de som kom till testerna)

Totalt: 599 (17% av de som kom till testerna)

Vårterminen 2019

Så många med godkänd ansökan kom till testerna:

Svensk bakgrund: 2 822

Utländsk bakgrund: 636

Totalt: 3 458

Så många klarade alla tester och påbörjade utbildning:

Svensk bakgrund: 593 (21 % av de som kom till testerna)

Utländsk bakgrund: 72 (11 % av de som kom till testerna)

Totalt: 665 (19 % av de som kom till testerna)

*Med “utländsk bakgrund” syftar vi i den här artikeln på personer som antingen själva är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. Bryter man ner statistiken ytterligare så har de som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar lättare att klara testerna än de som själva är födda utomlands. 

*Anledningen till att vi inte har tagit med statistik efter VT20 är att man sedan dess har gjort om antagningsprocessen så att man kan ansöka till polisutbildningen när som helst på året, samt att Polisen har valt att redovisa statistiken på ett annat sätt, vilket gör den svår att jämföra med tidigare år.

Källa: Polisen och Plikt- och prövningsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.