Trädgårdsmöbler i plast, gamla tandborstar och barnens trasiga plastleksaker är sådant som skulle kunna bli ny plast.

Men det är bara 101 av Sveriges kommuner som har någon typ av materialåtervinning av plast. Resten av kommunerna eldar upp plasten, enligt en undersökning från Avfall Sverige från 2021 där 270 av 290 kommuner svarat.

– Det mesta av plasten vi samlar in kan vi inte återvinna. Det är ofta fel typ av plast, som inte går att materialåtervinna. Vi måste se till att plasten vi samlar in faktiskt cirkulerar på ett bättre sätt än vad den gör i dag, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare inom materialåtervinning på Avfall Sverige. 

”Inte hållbart”

Vi eldar mycket plast i Sverige. 1,1 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets senaste beräkningar. Det innebär stora mängder utsläpp av växthusgaser.

Eldning av plast orsakar utsläpp av 2,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 8 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, enligt Naturvårdsverket. 

– Det finns två stora problem. Det ena är att det orsakar stora växthusgasutsläpp, vilket vi sagt att vi ska ner till noll. Det andra är att det är en symbol för vår materialförbrukning generellt. Det är inte hållbart, menar Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket.

Dyrare att återvinna

Endast runt 10 procent av all plast som slängs i Sverige återvinns till ny plast, resten eldas upp i fjärr- och kraftvärmeverk och blir energi. 

Även de 101 kommuner som har materialåtervinning av plast tvingas elda upp en stor del av plasten, eftersom återvinningen i dag är för svår. 

– Få aktörer kan ta emot återvunnen plast, det är långa transporter och det är en dyrt, säger Jon Nilsson-Djerf på Avfall Sverige. 

I dag finns hundratals olika sorters plast som inte kan blandas, vilket försvårar återvinningen. Det kan vara dyrare för kommuner som skickar plasten till återvinning, än för de som eldar upp den. 

– Vi tycker att man måste designa produkter, så att de går att återvinna, säger Jon Nilsson-Djerf.