Polisen får klartecken att använda ansiktsigenkänning i brottsutredningar

Uppdaterad
Publicerad

Polisen har fått klartecken av Datainspektionen att börja använda automatisk bildanalys vid brottsutredningar. Det innebär att AI och biometrisk ansiktsigenkänning kommer att kunna tillämpas vid granskning av bland annat övervakningsbilder.

Polisens Nationellt forensiskt centrum, NFC, har tillsammans med polisens IT-avdelning bedrivit ett pilotprojekt med automatisk bildanalys vid brottsutredningar.

Nu har Datainspektionen, efter ett förhandssamråd, gett grönt ljus till myndigheten att tillämpa den nya tekniken i brottsutredande verksamhet.

– Det är en oerhörd effektivisering, säger Niclas Appleby, forensiker vid NFC och projektledare för automatisk bildanalys inom projektet ”Utsatta områden”.

Ansiktsdata kommer att avläsas

Tekniken, som planeras att införas skarpt i första hand i storstadsregionerna till hösten, uppges göra det möjligt att analysera och filtrera enskilda objekt i utredningsmaterialet. Det kan handla om att koppla ihop, följa och hitta fordon, vapen, kläder eller andra föremål som fångats på bild.

Men även registreringsskyltar och biometrisk ansiktsdata kommer att kunna avläsas, enligt polisen.

– Det handlar om ett verktyg som är till för att hjälpa förundersökningar som har omhändertagit stora mängder bild- och videomaterial. Det är fortfarande ett manuellt arbete som krävs men det förkortar helt klart analystiden, säger Niclas Appleby.

Verktyget uppges ha använts framgångsrikt i flera utredningar under pilotperioden. Bland annat uppges misstänktas rörelsemönster enklare ha kunnat kartläggas.

Riktlinjer ska tas fram

Närmast ska polisen ta fram riktlinjer för hur, när och i vilka sammanhang automatisk bildanalys ska användas. Niclas Appleby betonar att sökningar inte kommer att samköras med polisens register eller ha kopplingar till kameraövervakning i realtid.

– Man behandlar ju personliga biometriska uppgifter av ansikten som förekommer i utredningsmaterialet. Och där har Datainspektionen gjort ett avvägande att vi har ett berättigat intresse att göra det här, säger han.

”Risk för intrång”

Datainspektionen skriver i sitt yttrande att biometriska uppgifter är ”särskilt skyddsvärda” och att den planerade databehandlingen ”innebär särskild risk för intrång i registrerades personliga integritet”. Ett antal synpunkter har lämnats men generellt anges inga invändningar mot polisens bedömning gällande nyttan i arbetet.

– Vid förhandssamråd ger vi vägledning ur integritetsskyddsperspektiv. I det här fallet har vi lämnat några synpunkter på underlaget som polisen har lämnat in, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.

Automatisk bildanalys – så funkar det

Nationellt forensiskt center, NFC, har under förra året och under våren bedrivit ett pilotprojekt med användande av automatisk bildanalys i förundersökningar. Vid stora mängder insamlat billd- och filmmaterial från övervakningskameror analyseras och sorteras innehållet automatisk av en dator utifrån en ställd frågeställning. Det kan kan handla om att i materialet följa en registreringsskylt, få träffar på kläder, hitta vapen eller följa en persons rörelsemönster med hjälp av biometrisk ansiktsigenkänning.

Enligt polisen ska verktyget, som redan används på flera håll i världen, ses som ett komplement och hjälpmedel till utredare för att effektivisera arbetet korta utredningstiderna. Det möjliggör också att i ett tidigare skede avfärda personer som inte är relevanta i utredningar, enligt polisen.

Verktyget planeras att rullas ut successivt i landets polisregioner med start i storstadsregionerna i höst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.