Ungefär hälften av det kött svenskar äter är importerat från andra länder. Foto: TT

Politiker vill inte röra köttkonsumtionen

Publicerad

Köttkonsumtionen minskar för långsamt för att vi ska klara FN:s klimatmål. Men svenska politiker vill inte ta till tvingande åtgärder utan lägger huvudansvaret på konsumenten. Det visar en enkät som SVT gjort bland riksdagspartierna. 

Enligt FN och ledande klimatforskare behöver köttkonsumtionen minska kraftigt om världen ska klara att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grad. En hållbar konsumtion bedöms vara maximalt 300 gram rött kött per person och vecka. Även om köttätandet minskar så är vi långt ifrån där. I snitt äter svenskar omkring 700 gram rött kött per vecka,  och ungefär hälften vill fortsätta göra så.

Flera svenska partier håller med om att köttätandet borde minska – men inget parti vill se en köttskatt, eller annan åtgärd som direkt skulle påverka köttkonsumtionen. Längst går Vänsterpartiet som vill se ett nationellt mål om att minska köttätandet med 25 procent. Partiet har också lagt motioner i frågan, förra året uppmanades landsbygdsministern att stoppa den EU-finansierade kampanjen Gilla gris.

Vill öka produktionen i Sverige

Men framförallt ligger parternas fokus på att påverka vilken typ av kött som konsumeras. De styrmedel som politikerna lyfter är bland annat inköp till offentlig sektor, konsumentupplysning och kostråd, med fokus på att välja svenskt kött före importerat. Enligt livsmedelsstrategin behöver den svenska produktionen av kött och mejeri i själva verket öka, vilket alla partier står bakom.

– Jag tror att det ligger ett stort maktmedel i upplysning och klimatmärkning av olika slag och det är också något som vi politiskt tittar på hela tiden, hur kan man ytterligare upplysa konsumenten och styra mot en mer hållbar konsumtion. Men det måste hela tiden gå i takt med tiden vi lever i, säger Hanna Westerén, klimatpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill bland annat se ursprungsmärkning av kött på restauranger. Miljöpartiet har också föreslagit en skatt på kött från områden som överutnyttjar antibiotika och sänkt moms på ekologiska livsmedel. Centerpartiet vill gärna se klimatmärkning på livsmedel ur en livscykelanalys.

Det finns ju redan ganska gott om information om köttets påverkan, varför behövs det ännu mer?

– Uppenbarligen gör det ju det, eftersom vi inte når fram om hur stor skillnad det är mellan kött från olika delar av världen och svenskt kött, som hela tiden blir allt mer hållbart för klimatet, säger Hanna Westeren.

”Ska inte skuldbelägga”

SD, M och KD tycker inte att politiker alls ska gå in och försöka påverka matvanor – annat än av hälsoskäl.  

– Den globala uppvärmningen kommer inte att förhindras genom att vi skuldbelägger enskilda individers val att äta kött eller flyga, säger Louise Meyer, klimatpolitisk talesperson för Moderaterna. 

– Svensk köttproduktion tillhör en av de bästa i världen sett till både klimathänsyn och djurhållning så man kan äta svenskt kött med gott samvete, säger hon.

Moderaterna vill lägga fokus på utsläppen i hela livsmedelssektorn, snarare än på individers konsumtion. Även Sverigedemokraterna tror att lösningen ligger i nya sätt att bedriva jordbruk på.

– Vad gäller mat får man nog finna sig i att köttkonsumtionen i världen kommer att öka väldigt kraftigt i takt med att utvecklingsländerna blir rikare. Det är den situationen vi befinner oss i och då gäller det att ha bättre teknik på lantbruken över världen. Människor måste kunna fortsätta att köpa kläder och äta mat utan att må dåligt över det, säger Martin Kinnunen (SD).

Några av partiernas förslag

Visa

Skatt på importerat kött där det har överanvänts antibiotika (MP)  
Sänkt moms på ekologiska livsmedel (MP) 
Obligatorisk ursprungsinformation för kött på restauranger (MP + S)

Obligatorisk, klimatmärkning av livsmedel ur ett livscykelperspektiv (C)

Inför ett nationellt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med dagens nivåer. (V)
Minska EU-stödet till animalieindustrin (V)

Minska mängden kött i offentlig sektor (L, MP, V, S) 
Uppmana till minskat köttätande i nationella kostråd (L, MP, V, S)

Svenskars utsläpp från konsumtion

Visa

Svenska hushålls utsläpp från konsumtion av varor och tjänster är omkring 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Ungefär hälften av det är utsläpp orsakade i Sverige och hälften utsläpp orsakade i andra länder.

För att klara Parisavtalet har FN:s klimatpanel IPCC beräknat att utsläppen globalt sett behöver minska till omkring 3-4 ton per person år 2030 och runt ett ton år 2050.

Det är ingen liten omställning.

Av de svenska hushållens privata utsläpp kommer cirka 2 ton från livsmedel. Men det är stor skillnaden på hur stora utsläppen av växthusgaser är beroende på djur, plats och produktionsmetoder.

Värstingarna är betesdjur som ko och får som både släpper ut stora metangas när de idisslar och som har stora anspråk på betesmark, foder och vatten.

Jämfört med en ko orsakar en kyckling i motsvarande mängd tio gånger mindre utsläpp och en gris ungefär fyra gånger mindre.

Källa: Naturvårdsverket

Köttet och klimatforskningen

Visa

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer det att krävas stora förändringar i hur marken används om jordens uppvärmning ska begränsas till 1,5 grad till år 2100, vilket är målet enligt Parisavtalet från 2015. Men tiden är knapp, redan nästa år behöver utsläppskurvan börja vända nedåt, för att sedan halveras varje år.

I dag används mer än 70 procent av alla isfria landytor för att producera mat, foder, virke, energigrödor och fibrer för textiltillverkning Produktionen av kött, ägg och mejeriprodukter står globalt för 15 % av alla växthusgaser, vilket kan jämföras med flygens utsläpp på ca 4-5 %.

Enligt IPCC:s senaste rapport finns det stor potential att dra ner på utsläppen om världen ställer om till en växtbaserad kost med spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker och en mindre mängd hållbart producerade animaliska produkter.

Andra internationella forskargrupper har i studier, bland annat i Lancet och i Nature, beräknat att en hållbar köttkonsumtion är max 300 gram rött kött i veckan per person, motsvarande ungefär en dag i veckan. Svenskar äter i dag ungefär 700 gram rött kött i veckan.

Källor: IPCC, Eat-Lancet Commission, 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer