Kostnaderna för tablettvaccinering mot hösnuva har ökat kraftigt sedan 2007 då Grazax godkändes.

Till allergiläkaren Pär Gyllfors på Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm kommer många patienter för att vaccinera sig mot allergi. Sofie Lindgren kommer ungefär en gång varannan månad för att få en spruta mot gräspollenallergi.

– När det är som värst får jag sova med två tussar i näsan och så rinner ögonen och näsan i princip hela natten. Man kan inte andas. I kombination med astma är det väldigt, väldigt jobbigt.

Piller istället för sprutor

De injektioner som Sofie får innehåller helt enkelt höga halter av de ämnen (allergener) som hennes kropp inte tål. Gradvis lär sig kroppen att tolerera allergenet och besvären minskar eller försvinner.

Men injektionsbehandling med Alutard är besvärligt. Det krävs ett 40-tal sprutor under flera års tid och på grund av risken för allvarliga allergichocker måste patienten komma till en allergimottagning varje gång.

Sedan 2007 finns en tablett, Grazax, som ska vaccinera mot hösnuva. Den ska alltså ta bort orsaken till allergin, och inte bara lindra besvären som vanlig allergimedicin. En tablett om dagen ska smälta under tungan och behandlingen ska pågå i tre år.

Eftersom risken för allvarliga biverkningar är mycket mindre kan patienten ta tabletten hemma. En vanlig biverkning de första veckorna är att det kliar i mun och svalg.

Kostar samhället miljoner

Problemet är att Grazax är dyrt, fyra-fem gånger dyrare än sprutor. Varje tablett kostar 30 kronor. Det betyder drygt 10.000 kronor om året för en patient. Hittills har omkring 4.000 personer fått Grazax och det blir allt fler. Det subventioneras av landstingen så samhällets kostnad har stigit kraftigt.

Statistik som SVT tagit fram visar att det gått från 2,2 miljoner 2007 till 18,9 miljoner 2012. Enligt tandvårds- och läkemedelsförmånsverket är Grazax nu en medelstor produkt. Det danska bolaget ALK som tillverkar Grazax hävdar att piller inte blir dyrare än sprutor totalt eftersom patienterna slipper läkarbesöken och inte måste gå från jobbet. Men förtjänsten för ALK är större på tabletten.

– Man kan säga så här. Med de här tabletterna har vi ett helt annat rigoröst forskningsarbete bakom oss än med Alutard som är en trettio år gammal produkt. Det är självklart att vi måste tjäna mer på den här tabletten för att ha en chans att kunna betala de nya extremt dyra forskningsprogrammen för kvalster och björk, säger Peter Arvidsson, medicinsk direktör på ALK Nordic.´

Osäkert kort

Fungerar pillret då? Ja, någon jämförelse med sprutorna finns inte, men det finns en studie från bolaget självt med några hundra deltagare som visar att patienterna blev lite bättre. Studien visade att symtomen minskade i snitt med cirka 30%.

Många måste ändå fortsätta med vanliga mediciner. Effekten sjönk dessutom något när behandlingen slutade efter tre år. Patienterna följdes sedan bara i ytterligare två år innan studien avslutades. Därför vet man inte säkert om effekten håller i sig på sikt.

– Det är otillfredsställande och det är ju en brist att vi idag inte vet om Grazax är lika bra och lika effektivt att lindra symptom från ögon och näsa som den konventionella sprutbehandlingen. Även långtidseffekter är jätteviktigt. Eftersom man inte följde patienterna längre vet vi ju ingenting vad som händer efter två år. Det är ett väldigt osäkert kort, säger allergiläkaren Pär Gyllfors.

Svårt visa att det fungerar på sikt

ALK menar att Grazax är mer studerat än många andra allergimediciner inklusive sprutbehandlingen Alutard som ALK också tillverkar. Längre studier går inte att göra eftersom försökspersonerna hoppar av.

– Det är omöjligt. Jag är lite stolt att vi lyckats följa patienterna i tre plus två år. Människor i såna här studier tröttnar. Efter tre år vill man hoppa av och har man då en hel del symtom och besvär då är det klart att då rasar man ut ur placebogruppen, och då har vi snart inte så många kvar att jämföra med, säger Peter Arvidsson.

Att jämföra effekten med sprutor skulle kräva stora dyrbara studier med över 1.000 patienter. Den kostnaden anser ALK är för hög för en produkt som omsätter ca. 25 miljoner om året.

– Det blir för dyrt och svårt. Det kräver studier som vi aldrig varit i närheten av i antalet patienter, säger Peter Arvidsson.

Enligt ALK har Grazax en god effekt som håller i sig. Eftersom immunssystemet påverkas på samma sätt som av sprutorna, där effekten består, är det sannolikt att även Grazax fungerar på sikt. Annars hade läkarna märkt det, menar Peter Arvidsson.

– Om det är så att doktorns alla Grazax-patienter kommer tillbaka och säger att nu har det inte effekt längre så tar det inte så många år skulle jag påstå innan de slår larm, säger Peter Arvidsson på ALK.

Granskning avgör om Grazax håller måttet.

När Grazax godkändes av läkemedelsförmånsnämnden ställdes två villkor. Det får bara ges när vanlig medicin inte fungerar och dessutom ska TLV granska långtidseffekterna av Grazax efter en tid.

Nu pågår en uppföljning som TLV räknar med ska vara avslutad i sommar. Genom att undersöka hos landstingen hur och i vilka mängder Grazax används på klinikerna ska TLV avgöra om det är värt att skattesubventionera Grazax. Resultatet kan bli att subventionen dras in.

– I den teoretiska situationen kan det bli både fortsatt subvention, kanske utan den begränsning som finns idag, att man ska ha provat andra behandlingar först, eller så kan det bli så att vi tar ut Grazax ur förmånen. Det senare är ovanligt men fullt möjligt, säger Niclas Hedberg, avdelsningschef nya läkemedel på TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket.

Är det värt att satsa så mycket skattepengar på en dyrare medicin som har en liten men trots allt begränsad effekt, som dessutom är oklar på sikt?

– För oss är det två knäckfrågor. Det ena är hur är effekten i jämförelse med hur det patienterna får idag. Det andra är kostnaden. Hur används de här idag? Det ena är en bekväm behandling och i det andra fallet måste man söka upp sjukvåden under ett antal tillfällen under flera års tid. De två delarna försöker vi titta på så noga vi kan under den här uppföljningen.