En minoritet i kommittén menar att positiv särbehandling i grunden är diskriminering och missgynnar andra med likvärdiga eller bättre meriter vid anställning.
Däremot är man överens om att en ny lag ska ersätta sju lagar som avser diskriminering av en rad minoriteter eller grupper. Sämja råder också om att slå ihop fyra ombudsmän till en.
Oenighet
Men på en av de mest centrala punkterna är utredningen alltså djupt oeing.
-Vi som är i minoritet anser att positiv särbehandling i grunden är diskriminering. Man missgynnar ju då någon som har likvärdiga eller bättre meriter för en anställning, sade därför hovrättslagman Göran Ewerlöf sedan han lagt resultatet av tre och ett halvt års utredningsarbete i form av över 1.530 sidor text på integrationsminister Jens Orbacks bord.
Kritik från parterna
Redan innan han gjorde det hade arbetsmarknadens stora centrala parter betackat sig för förslaget och sagt att de är nöjda med det system de själva har och anser att det lever bättre utan regler om positiv särbehandling.
I den parlamentariska utredningens minoritet, som är emot särbehandling, ingår jämte de fyra borgerliga ledamöterna den socialdemokratiske riksdagsmannen Luciano Astudillo, själv invandrare från Chile.
”Positiv särbehandling riskerar att leda till motsatt effekt, då den, trots goda avsikter, med största sannolikhet bidrar till ökad strukturell diskriminering” skriver han därför i sin reservation och varnar för att invandrare stigmatiseras.
Enighet
Ett annat av utredningens huvudförslag, där alla är eniga, är att en ny lag ersätter de sju lagar, som i dag reglerar diskriminering av en rad minoriteter eller grupper.
Utredningen är likaledes enig om förslaget om att slå ihop de fyra ombudsmannafunktioner som bekämpar diskriminering – Jämo, diskrimineringsombudsmannen (DO), handikappombudsmannen (HO) och Homo – till en myndighet.
Men mot det protesterar bl.a. jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström och RFSL.
Ingen fullständighet
Även om utredarna får gehör för att införa två nya grunder för diskriminering, ålder och könsidentitet, (de tidigare är kön, etnisk tillhörighet, religion, handikapp och sexuell läggning) så får Sverige ingen fullständig och individuellt baserad lag mot diskriminering.
Den som till exempel känner obehag inför AIK-are, skåningar eller göteborgare kan med lagens hjälp inte tvingas sälja något eller hyra ut en bostad till dem.
Kommitténs förslag
Positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet blir tillåten i näringslivet.
En ny lag ersätter sju nuvarande lagar mot diskriminering.
Fyra ombudsmän mot olika former av diskriminering slås ihop till en, ombudsmannen mot diskriminering. Barnombudsmannen, som inte kan föra talan i domstol, blir kvar som egen ombudsman.
Två nya grunder för diskriminering:
Förbud att diskriminera på grund av ålder och könsidentitet. Det senare ska stärka skyddet för bland andra transvestiter.
Diskrimineringsförbud på fler områden: Hela utbildningsområdet, allmänna sammankomster, värnplikten, offentliga anställningar.
Inte bara personer, utan också företag skyddas mot diskriminering.
Arbetsdomstolen får en expert på diskriminering.
Källa: Diskrimineringskommittén (TT)