”Ett riktigt skitprogram”, löd recensionen i Aftonbladet. ”Det här är det dummaste, SVT – de borde anmälas”, löd rubriken i Expressen.
Men det var inte bara de kommersiella medierna som rasade mot Play-produktionen ”Sveriges fetaste hundar”, som sändes 2017. De feta hundarna Bobby, Noah, Findus och Isabelle är fortfarande ett slagträ i den politiska debatten kring public service.
I dag beskriver projektledaren Anders Wistbacka stormen kring ”hans lilla program på Play” som ”till stora delar obegripligt”.
– Alltså det finns jättemycket hundar i Sverige och vi har en lagstiftning som säger att man inte får missköta sina husdjur. Det kan också vara så att 50 procent av alla hundar som är överviktiga och lider jättemycket av det, säger han i Politikbyrån och fortsätter:
– Det innebär ju att det finns jättemycket brottslingar i Sverige. Om det inte är public service, vad är kvar då till public service? Helt obegripligt tycker jag.
”Hade vi inte haft bajsskolan hade ingen tittat”
Titeln, och programmets spetsighet, är ett medvetet val, säger Anders Wistbacka. Han ville också ha en debatt – men kring hundskötsel, inte public service.
– De använde mitt program i den politiska debatten. Det tycker jag är väldigt konstigt, och det var inte något jag var beredd på.
Ska inte public service lägga pengar på granskade journalistik istället för bajsskolor för tjocka hundar?
– Hade vi gjort ett tråkigt program hade det aldrig blivit den här debatten, det är jag övertygad om. Hade vi inte haft bajsskolan hade ingen tittat. Ingen vill ju se tråkiga tv-program.
KDU: Lägg ner
Nike Örbrink, förbundsordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund, är en av de som ifrågasatt varför SVT ska sända ”Sveriges fetaste hundar”. Kristdemokraterna driver också linjen att stoppa krimskramset i public service.
– Jag har inte problem med innehållet i sig, det är så pass intressant att jag skulle kunna betala lite själv för att titta på det på en kommersiell kanal. Men KDU:s åsikt är ju att vi vill lägga ner all nöjesunderhållning och låta public service hålla på med det som det gör bäst, alltså samhällsgranskande program.
Nike Örbrink påpekar att det finns många saker som är viktiga att lära sig om som medborgare, men att det nödvändigtvis inte innebär att skattepengar ska gå till det.
– Dessutom; varför anses bantningsprogram för hundar, men inte för människor, vara public service? ”Biggest loser” sänds ju på en kommersiell kanal.