En riksdagsmajoritet vill införa skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och gymnasiet. Foto: Jessica Gow/TT

Analys: Provocerande av regeringen att öppet obstruera

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

För andra gången begär nu en riksdagsmajoritet att skolor ska kunna införa skriftliga ordningsomdömen. Det kan uppfattas som provocerande av regeringen att ännu en gång öppet obstruera vad en riksdagsmajoritet bestämt. Men så kan det ändå bli, trots allt.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Skriftliga ordningsomdömen i högstadiet och på gymnasiet är en fråga som har debatterats länge i svensk politik.

Frågan är ganska snårig. Den nuvarande regeringen anser till exempel att skriftliga ordningsomdömen kan införas redan med nu gällande lagstiftning, medan Alliansen och Sverigedemokraterna anser att lagen behöver förtydligas. När det gäller ordningsomdömen på gymnasiet är man i grunden helt oense. Där menar regeringen att ordningsomdömen inte är önskvärda, medan majoriteten i riksdagen har motsatt uppfattning.

Ingenting har hänt

Redan under förra mandatperioden begärde Alliansen och Sverigedemokraterna i ett tillkännagivande att ordningsomdömen ska införas både på högstadiet och i gymnasiet. Regeringen valde dock att strunta i majoritetens begäran och ingenting har hänt.

Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet är i grunden emot skriftliga ordningsomdömen, inte minst på gymnasiet. En orsak är, menar de, att lärarnas administrativa börda ökar.

Pressen på regeringen ökar

Men när en majoritet nu åter samlas i riksdagen med krav på sådana ordningsomdömen innebär det förstås att pressen på regeringen att agera ökar. Både Alliansen och Sverigedemokraterna håller fast vid att alla högstadie- och gymnasieskolor ska få denna möjlighet.

Även om ett tillkännagivande inte är juridiskt bindande kan det uppfattas som provocerande av regeringen att ännu en gång öppet obstruera vad en riksdagsmajoritet har bestämt. Det är ju inte första gången en majoritet i riksdagen skickar denna beställning till regeringen.

Inga formella krav finns

Juridiskt är ett tillkännagivande ett ganska trubbigt parlamentariskt vapen. Regeringar brukar betrakta dem mer som en viljeyttring av riksdagen, inte ett bindande krav.

Några formella krav på hur tillkännagivanden ska behandlas finns heller inte. Det innebär att regeringar ibland gör sitt bästa för att förhala eller dra ut på handläggningen om det är en fråga de ogillar. Alltså precis som den rödgröna regeringen gjort med frågan om skriftliga ordningsomdömen.

Men det politiska trycket att agera ökar naturligtvis när en majoritet upprepar sina krav. Riksdagen är ju trots allt överställd regeringen, vilket såväl statsministern som övriga statsråd är medvetna om.

Misstroendevotum inte aktuellt

Å andra sidan saknar riksdagen politisk makt att tvinga regeringen att agera. Visst kan det bli fråga om interpellationer och KU-anmälningar, men det riktigt tunga vapnet, misstroendevotum, kan inte bli aktuellt i en fråga med denna, trots allt, begränsade tyngd och betydelse.

Det innebär att regeringen alltså har goda möjligheter att fortsätta förhala den här frågan ännu en tid.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.