Punken hjälpte upproriska till karriär

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått bra för de första svenska punkarna. -De har högre utbildning och bättre jobb än folk i genomsnitt, säger forskaren Per Dannefjord i Växjö utifrån preliminära resultat.

Han och kollegan Magnus Eriksson kart- lägger de 259 svenska punkare som åren 1978-1982 spelade i band och gav ut skiva. Många kom från medelklassen och det underlättade för arbetarbarnen, tror forskarna.

Punkarna gjorde allt själva: Startade skivbolag, gjorde affischer, lärde sig ljus- och ljudteknik. Det har påverkat såväl utbildningsval som karriär.

Många högskoleutbildade

Bland de före detta punkarna är i dag 43 procent högre tjänstemän, något som bara 18 procent av samtliga män i jämförbar åldersgrupp är. Cirka 55 procent av de före detta punkarna är högskoleutbildade, vilket kan jämföras med 30 procent bland männen i åldersgruppen som helhet.

Det som Eriksson och Dannefjord tycker är mest uppseendeväckande är att så många av dessa arbetarbarn, 46 procent, i dag är högskoleutbildade.

Kulturbranschen

Nästan hälften av ex-punkarna i undersökningen är i dag yrkesverksamma inom yrken som är relaterade till kulturbranschen. Några är musiker, men ännu fler är studioägare, journalister, kulturbyråkrater eller jobbar med film, reklam och design.

De båda forskarna var själva punkare då det begav sig. Per Dannefjord spelade in en skiva med det i dag bortglömda bandet EKG. Det går inte att på utsidan se vem som är före detta punkare, men det märks på insidan, tycker han:

-Absolut tror jag att punken har gett mig en känsla av att saker och ting är möjliga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.