När Ryssland anföll Ukraina i februari 2022 stormade ryska trupper in från flera håll – även från belarusiskt territorium.

Sedan dess har situationen i landet inte förbättrats och över 1 500 politiska fångar hålls inlåsta, enligt den svenska regeringen.

– Det faktum att Belarus kan utgöra en plattform, en språngbräda, för angrepp mot Nato och i förlängningen också mot oss själva, är en fråga som vi behöva ta på stort allvar och därför måste vi också verka för att Belarus blir en demokrati och inte utgör ett hot mot vår region, säger Tobias Billström.

Nu tillsätter regeringen ett särskilt sändebud, diplomaten Christina Johannesson, för att stödja den demokratiska rörelsen i och utanför Belarus.

Svenska stödet är betydelsefullt

– Christina Johannesson kommer att få uppgiften att företräda Sverige gentemot den belarusiska oppositionen i exil och Svetlana Tichanovskaja i egenskap av hennes roll som folkvald president, säger Tobias Billström.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja lever sedan 2020 i exil i Litauen. Hon säger till SVT att det svenska stödet är betydelsefullt, särskilt i tider med flera olika pågående krig och kriser i världen då Belarus-frågan riskerar att glömmas bort.

– Partners och allierade som Sverige hjälper oss att arbeta för att Belarus inte ska glömmas bort. Men det är en svår strid och vi måste jobba väldigt hårt för att inte bli bortglömda, vi måste vara kreativa, påhittiga och knacka på alla tänkbara dörrar, säger Svetlana Tichanovskaja .

Hon konstaterar att hon inte träffat sin make som sitter inlåst som politisk fånge i Belarus sedan maj 2020.

– Sedan åtta månader tillbaka hålls min man dessutom isolerad, inte ens en advokat är tillåten att besöka honom. vi vet inte ens om han lever, eller hur hans hälsotillstånd är.