Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Regeringen vill överge överskottsmålet

Foto: TT

Regeringen vill överge det så kallade överskottsmålet i statens finanser. I stället vill den återgå till ”ett sparande i balans”. Det skriver statsminister Stefan Löfven (S), finansminster Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på DN Debatt.

Överskottsmålet, alltså att statens inkomster minus utgifter över tid ska uppgå till en procent av BNP, har varit hett omdebatterat sedan i oktober då finansminister Magdalena Andersson presenterade en prognos för ekonomin och med en känga till den förra regeringen sade att ”ladorna är tomma”. Hon varnade för att överskottsmålet inte skulle nås.

Oppositionen svarade med att anklaga Andersson för att överge överskottsmålet. Nu lär debatten väckas igen i och med att regeringen på Dagens Nyheters debattsida öppnar för att slopa överskottsmålet till förmån för ”ett sparande i balans”.

Nytt läge

I debattartikeln skriver Andersson, Löfven och Bolund att ”med en låg statsskuld och ett högt förtroende för de offentliga finanserna, skulle det frigöra ett utrymme för angelägna investeringar”.

Regeringen konstaterar att överskottsmålet, som infördes efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, har tjänat Sverige väl. Artikelförfattarna skriver att Sverige dock är i ett nytt läge nu med en allt mer åldrande befolkning och betydande underskott i de offentliga finanserna.

I det läget vore det tveksamt att föra en åtstramande finanspolitik för att nå överskottsmålet, skriver regeringen. Författarna pekar på att det skulle krävas nedskärningar och skattehöjningar på omkring 75 miljarder kronor för att nå målnivån.

Framtida satsningar

Om överskottsmålet överges frigörs resurser, men regeringen vill inte använda dessa till snabba reformer, utan spara pengarna till framtida satsningar på bland annat infrastruktur, bostäder och utbildning.

Konjunkturinstitutet får nu i uppdrag att ”analysera konsekvenserna av att ändra målnivån”. Regeringen vill också inleda samtal med oppositionen om en eventuell förändring.

Att överge överskottsmålet och övergå till ett balansmål har stöd av Vänsterpartiet som sedan länge har förespråkat en förändring. Även flera fackförbund inom LO, bland dem Byggnads och Seko, har uttalat sig för ett slopande för att frigöra pengar till satsningar på infrastruktur och bostäder.

”Inte särskilt dramatiskt”

John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet, var kritisk i höstas när regeringens budget lades fram. Han menade då att budgeten bröt mot målet.

– Den bedömningen vi gjorde i höstas, att regeringens politik som den lades fram i budgetpropositionen bryter mot överskottsmålet, den kvarstår ju. Vi kan inte ha ett överskottsmål som man inte följer, det är ganska meningslöst, säger han.

Enligt Hassler behöver regeringens förslag dock inte vara så dramatiskt i sig.

– Men ett sänkt mål eller ett nollmål under en tid är inte särskilt dramatiskt, så länge det följs också. Det viktiga är att det här inte är ett steg på ett sluttande plan.

Det är bra att slopa målet om överskott i statens finanser, enligt ekonomer TT talat med.

Men politikerna måste hållas i strama tyglar så att inte underskotten skenar.

Försiktigt positiva

Även andra ekonomer är avvaktande positiva

– Det finns ganska goda skäl att överväga ett lägre mål, ett balansmål, säger ekonomiprofessor Lars Calmfors.

Med dagens överskottsmål kommer statens nettoförmögenhet annars så småningom nå orimliga proportioner.

Förre Riksgäldschefen Bo Lundgren, tidigare partiledare för Moderaterna och städgubbe i finanskrisens 1990-tal, är inne på samma spår. Han anser att statsskulden i dag är låg i förhållande till ekonomins storlek. Därför kan det, enligt honom vara dags att satsa på tillväxt, exempelvis i form av infrastrukturinvesteringar, i ställer för att spara ihop överskott i budgeten.

– Det viktiga är att vi har kloka politiker som ser till att vi har balans i budgeten över en konjunkturcykel och att inte statskulden ökar, säger Bo Lundgren.

Överskottsmålet

Visa

Överskottsmålet kom till efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

Det infördes 1997 och innebär att den offentliga sektorns inkomster minus utgifter över tid ska uppgå till en procent av bruttonationalprodukten.

Tanken var att tydliga budgetregler skulle förhindra politiker att upprepa de misstag som ledde till den ekonomiska krisen.

Men i takt med att tiden gått och den svenska ekonomin blivit allt bättre har allt fler ekonomer ifrågasatt poängen med att bygga upp stora överskott i stället för att investera och låta pengarna arbeta i ekonomin.

Överskottsmålet har även kritiserats för att det är svårt att mäta. Som mätmetod använd flera olika tidsintervaller: Regeringen ser dels på ett historiskt genomsnitt sedan år 2000, dels på ett glidande sjuårsvärde där man tittar på det år som gäller plus tre år bakåt och tre år framåt och dels löper målet över en konjunkturcykel. Frågan är dock hur lång en konjunkturcykel är. Det har funnits utrymme att tänja på definitionerna.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer