Arbetslösa är de stora förlorarna sedan 2006 medan medelklassen dragit ifrån. Foto: Scanpix

Medelklassens inkomster har ökat rekordstarkt

Publicerad

Medelklassfamiljens inkomster har ökat med 2.900 kr/mån sedan 2006. En arbetslös med a-kassa har förlorat lika mycket.

När Fredrik Reinfeldt tillträdde som statsminister i oktober 2006 lovade han att det skulle bli mer lönsamt att arbeta. Den politiken och den ekonomiska utvecklingen har inneburit rekordår för en medelklassfamilj, där båda föräldrar jobbar.

–Inkomstutvecklingen har som det ser ut varit rekordhög, säger Maria Ahrengart, privatekonom på Swedbank.

Regeringen har sänkt skatten för de som arbetar med 75 miljarder kronor. Samtidigt har reallöneökningen varit god.

Enligt Swedbanks bedömning har den disponibla inkomsten inte ökat så mycket och så snabbt åtminstone sedan i början av 1970-talet.

Lägre skatter

Banken har räknat ut hur mycket mer en tvåbarnsfamilj i radhus fått kvar i plånboken sedan 2006. I exemplet jobbar den ene föräldern heltid och den andra halvtid.

-Man kan väl säga att det både är reallöneökningar och politiska beslut som har bidragit till löntagarnas positiva utveckling, i alla fall för dem som har jobb, säger Maria Ahrengart.

På plus-sidan finns framförallt lägre inkomst- och fastighetsskatt, men även högre reallöner. På minus-sidan ökade utgifter, till exempel genom att bolånen är större med högre räntekostnader som följd.

Slutsumma: + 2.860 kronor mer kvar i plånboken för familjen varje månad, när de viktigaste utgifterna är betalda.

Ett liknande lyft fick exempelfamiljen även mellan år 2001 och 2006. Det berodde i första hand på att utgifterna sjönk med cirka 1.800 kronor, i dagens penningvärde, när maxtaxan på dagis infördes.

Pensionärer går plus

Fredrik Reinfeldt sade också i regeringsförklaringen 2006: ”Sverige ska vara ett land som håller ihop, där de sociala och regionala klyftorna minskar”.

De arbetslösa och sjukskrivna håller nog inte med om det. De med a-kassa har tappat omkring 2.800 kronor i månaden, enligt TT:s beräkningar, bland annat till följ av att ersättningen sänktes de första hundra dagarna, men först och främst som en konsekvens av att taket i a-kassan på 680 kronor legat fast sedan dess, medan övriga priser och löner stigit i samhället.

Dessutom trappas ersättningen ned efter 200 dagar, samtidigt som det har blivit svårare att få ersättning från a-kassan, vilket gör att allt färre av de arbetslösa får pengar ur arbetslöshetsförsäkringen.

För andra större grupper bjuder utvecklingen inte på några stora kast. Pensionärsparet med tilläggspension har fått några hundralappar extra. Studenterna har samtidigt fått höjt studiemedel med en tusenlapp, rensat för inflationen.

Fakta: Politiska förändringar sedan 2006

Visa

Annat som har förändrats sedan 2006 är bland annat:

* Höjt flerbarnstillägg i barnbidraget. Höjningen per månad blir om man har två barn 50 kronor, tre barn 150 kr, fyra barn 300 kr, fem barn 500 kr.

* Bostadsbidrag och bostadstillägg har höjts.

* Studiemedel. Beloppet har höjts, mest vad avser lånedelen. Per 4-veckorsperiod 2006, 6.968 kr, 2012, 8.920 kr.

* Fastighetsskatt för småhus. 2006 var fastighetsskatten 1 procent av taxeringsvärdet. 2012 är fastighetsskatten slopad, i stället finns en fastighetsavgift som indexeras årligen och är i år 6.825 kr/år, eller maximalt 0,75 procent av bostadens taxeringsvärde.

* Skatt på försäljning av småhus. Vinst beskattades 2006 med 20 procent, 2012 med 22 procent.

* Förmögenhetsskatten är borttagen.

* Avdrag för resor till och från arbetet. Det belopp som inte får dras av har höjts från 7.000 kr till 10.000 kr.Ersättningen/avdraget för resa med egen bil har höjts från 18 kr/mil till 18:50 kr/mil.

* Uthyrning av privatbostad. Det skattefria beloppet vid uthyrning av privatbostad har höjts från 4.000 kr/år 2006 till 21.000 kr/år.

Alla belopp är här nominella, det vill säga ingen hänsyn är tagen till att inflationen har minskat värdet av 2006 års belopp.

Källa: Swedbank (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Höstbudgeten 2012

Mer i ämnet