Räntan på lånet från CSN blir rekordlåg nästa år. Foto: TT

Rekordlåg ränta på studielånet nästa år

Publicerad

Räntan på studielån blir rekordlåg nästa år. Hur det påverkar återbetalningen beror på vilken typ av studielån du har.

Om du kan amortera extra ska du prioritera andra lån, säger en privatekonom.

I år har räntan på studielån varit 0,34 procent. 2018 sjunker den ännu mer, till 0,13 procent. Det innebär cirka en tjugolapp i månaden i räntekostnad för den som är skyldig CSN 200.000 kronor.

Hur återbetalningen av ett lån påverkas av förändrade räntor beror på när lånet togs. Från år 2001 erbjuder CSN så kallade annuitetslån.

– Vi fastställer en återbetalningstid när man börjar betala tillbaka. Den påverkas ju inte. Det som händer är att räntan påverkar det belopp man betalar tillbaka varje år, säger Ulrika Åsemar, jurist på CSN.

Med låg ränta betalar du alltså mindre per år.

Äldre lån betalas tillbaka med 4 procent av din inkomst varje år, oavsett storlek på lånet och räntan.

– Då påverkas inte själva årsbeloppet. Men med låg ränta är en större del av betalningen på kapitalskulden. Så återbetalningstiden förkortas, säger Ulrika Åsemar.

Räntan kommer att vända

Räntan har sjunkit successivt under flera år. 2010 var den 2,4 procent, och historiskt har den legat betydligt högre än så.

Utvecklingen beror enkelt uttryckt på det allmänt låga ränteläget. Räntan på studielån baseras på statens upplåningskostnader de senaste tre åren.

Men CSN räknar med att det här är botten. Det är viktigt att tänka på, tycker Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

– Studielån är ett bra lån i jämförelse med i princip alla lån man kan ta. Men även det lånet ska betalas tillbaka, med en ganska stor del av din framtida inkomst. Och räntorna går upp och ner, säger han.

Prioritera bland lånen

Det går bara undantagsvis att avvika från CSN:s avbetalningsplan. Men är det någon vits att amortera extra på studielånen som det ser ut nu, om man har den ekonomiska möjligheten? Det beror på, säger Jens Magnusson.

– Man ska alltid försöka betala av de lån där man har de högsta kostnaderna.

Har du en uppsättning lån och planerar att amortera extra på något av dem är det troligtvis inte studielånet du ska välja. Det kan också vara vettigt att spara i stället, om man inte har en buffert, tycker han.

– Att amortera är bra, men alla behöver också en buffert som är lätt att komma åt.

Ulrika Åsemar på CSN konstaterar att en låg ränta kommer att gynna väldigt många. Men det finns personer som ändå har svårt att klara sina avbetalningar.

– Vi uppmanar alltid dem att kontakta oss så fort som möjligt. Det är alltid lättare att reda upp problem innan man hamnat hos Kronofogden, säger hon.

Fakta: Stor skillnad i räntekostnad

325 kronor, eller 27 kronor i månaden, blir räntekostnaden under nästa år för en person som börjar betala av på ett lån på 250 000 kronor, taget 2001 eller senare (annuitetslån).

Hade räntan i stället varit 1,5 procent, hade kostnaden varit 3 750 kronor, 313 kronor per månad.

Vid 3 procents ränta hade kostnaden varit 7 500 kronor, 625 kronor per månad.

Källa: CSN

Fakta: Räntan påverkar månadskostnad eller återbetalningstid

Årsbeloppet och återbetalningstiden på studielån påverkas av olika räntenivåer. Om man antar att räntan är den samma under hela återbetalningstiden ser skillnaderna ut så här:

Studielån tagna mellan 1989-2001, betalas av med 4 procent av årsinkomsten

200 000 kronor i lån, inkomst 300 000 vid återbetalningsstart, med årlig ökning 1,5 %

Ränta – Total räntekostnad – Avbetalningstid

0,13 procent – 1 906 kronor – 16 år

0,34 procent – 5 101 kronor – 16 år

1,0 procent – 16 005 kronor – 17 år

2,5 procent – 47 443 kronor – 19 år

Annuitetslån, lån tagna efter 2001

215 040 kronor i lån (efter tre års heltidsstudier), betalas av på max 25 år

Ränta – Total räntekostnad

0,13 procent – 3 644 kronor

0,34 procent – 9 627 kronor

1,0 procent – 28 978 kronor

2,5 procent – 75 742 kronor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.