– Vi ser att folk vill sticka ut, och tar gamla släktnamn som inte är vanliga, eller hittar på egna, nya namn, säger Benjamin Winsner, jurist på namnenheten på Patent- och registreringsverket (PRV).

Hittills i år har PRV fått in 9.142 ansökningar om namnbyte, 600 fler än förra året. Namnbytena har ökat stadigt under de senaste 15 åren.

Varumärke på nätet

– Man vill särskilja sig från andra med ett eget förnamn, efternamn eller smeknamn, som Blondinbella. Det blir som ett varumärke för en själv.

Det kan ha att göra med att allt fler vill synas på sociala medier och att namnet som varumärke blir viktigt för att tränga igenom ”bruset”, tror Benjamin Winsner.

– Den här ökningen har kommit i samma veva som internet, och vi tror att många vill sticka ut på nätet, säger han.

Identitet

För många är ett namnbyte också ett slags ställningstagande för visa att man hör ihop då man har gift sig och skaffat barn.

– Namnet är ett försök att skapa en egen identitet och visa att man är en ny familj, säger Benjamin Winsner.

Många vill återta gamla, speciella släktnamn, men det är inte helt enkelt att få tillstånd.

– Namnlagen säger att man får ta ett gammalt släktnamn om det burits i två generationer under de senaste fyra generationerna tillbaka. Annars får vi inte godkänna det.

Men för nya, påhittade namn har PRV blivit betydligt mer tolerant.

– Vi ska bedöma vad som är lämpligt, men den bedömningen har ändrats på senare år. Numera godkänner vi sådant som kanske inte hade accepterats för tio år sedan. Samhället har också blivit mer öppet, och gränserna har suddats ut. Det har gjort att vi godkänner bokstavskombinationer som inte är typiskt svenska och därmed inte ansågs som lämpliga tidigare, säger Benjamin Winsner.