Efter ett år av stigande räntor meddelade Riksbanken på torsdagen ytterligare en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter. Sverige fortsätter därmed att följa efter de internationella centralbankerna uppåt, dock inte lika kraftigt.
Enligt Riksbanken är inflationen ännu för hög och dämpas långsammare än väntat. Den svaga kronan och en oväntad ökning av tjänstepriser pekas ut som bidragande faktorer.
För att nå inflationsmålet på två procent inom en rimlig tid är därför ytterligare åtstramningar i penningpolitiken nödvändiga, menar man. Minst en höjning till av styrräntan är därför att vänta i år, enligt Riksbankens prognos. Den visar också att räntan kan komma att vända nedåt tidigast 2026.
– Det är kännbart för många när räntan höjs, inte minst för de med höga bolån. Men den höga inflationen påverkar alla. Den gröper ur köpkraften och skapar osäkerhet i svensk ekonomi vilket påverkar den långsiktiga välfärden, säger Riksbankens chef Erik Thedéen.
”Det var väntat”
Enligt SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén är beskedet i linje med förväntatningarna.
– Det var väntat. Och jag skulle säga att Riksbanken gör sitt jobb, nämligen att vara förutsägbar. Att spela med i linjerna av vad man tidigare har sagt att man ska göra, säger han i SVT:s Morgonstudion.
Riksbanken har fått kritik för de snabba svängningarna – från nollränta till kraftiga höjningar,vilka först till hösten kan vara fullt kännbara.
– Det här är snarare ett exempel på en Riksbank som tänker att ”vi tar det lite lugnt i kurvorna och ser vad som finns runt hörnet” i stället för att rusa för fort, säger Alexander Norén.
Riksbanken ökar även takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad.
Den nya styrräntan börjar gälla från den 5 juli.
Se hela sändningen med Riksbanken på SVTplay.
