Inrikes

Soldat på Amfibieregementet 1 i Berga. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

Riksdagen har klubbat försvarsbeslutet för 2021–2025

Uppdaterad
Publicerad

Med stöd av S, MP, C och L sade riksdagen ja till regeringens försvarsproposition.

– Detta är den största satsningen sedan 50-talet, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i debatten inför beslutet.

Försvarspropositionen för 2021–2025 lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar till 2030. Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025.

– Det är klart att det blir en del utmaningar för oss, men det här ska vi klara av, säger ÖB Micael Bydén.

Fokus på armén

Försvarsmaktens krigsorganisation ska växa från dagens 60 000 till 90 000 befattningar 2030. Där ingår civilanställda och hemvärn.

Flera nedlagda regementen återinrättas för att utbilda fler soldater. Antalet värnpliktiga ökar till 8 000 årligen från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

– Den största utmaningen kommer att vara personal, säger Bydén.

Han pekar på att det tar tid att rekrytera och utbilda personal, och att bemanna den nya organisationen.

Fram till 2025 behöver Försvarsmakten anställa cirka 1 500 personer och fram till 2030 ytterligare cirka tusen.

Tonvikten på försvarets förstärkning ligger på armén. Armén förstärks bland annat med en tredje mekaniserad brigad i Skåne. En brigad består av cirka 5 000 soldater. Dessutom tillkommer en brigad utan stridsvagnar, som ska försvara Stockholm.

Överbefälhavare Micael Bydén. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

En ny ubåt

I marinens krigsorganisation utökas antalet ubåtar från fyra till fem. Dagens sju korvetter behålls, men två modifieras och två byts ut. Fartyg uppgraderas också med robotluftvärn.

Korvetterna får också nya sjömålsrobotar. Västkusten ska få en egen amfibiebataljon för sitt försvar.

Flygvapnet kommer att ha 80–100 stridsflygplan i framtiden, både av den äldre Gripenmodellen C/D och 60 av den nya modellen E.

Ytterligare jaktrobotar och nya sensorer ska anskaffas. Plan ska också kunna utrustas med långdistansrobotar för markmål. Sådana långdistansvapen ger möjlighet att slå till mot baser i Ryssland.

Den svenska militära korvetten Härnösand, av Visby-klass, lämnar hamnen i Berga för en militär ubåtsjaktövning utanför Nynäshamn. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl /TT

Oklart efter 2025

För att genomföra hela den tänkta upprustningen till 2030 väntas mer pengar behövas efter 2025. Den finansieringen blir dock en fråga för nästa försvarsbeslut för 2026–2030.

Målet med upprustningen är att Sverige ska kunna klara sig i kris och krig i tre månader, tills internationell hjälp kommer. När det målet är nått uppgav dock försvarsminister Peter Hultqvist inte i riksdagsdebatten.

Fakta försvarsbeslutet

  • En ny krigsorganisation med 90 000 befattningar 2030.
  • Armén förstärks med en tredje brigad i Skåne.
  • En reducerad brigad i Stockholmsområdet.
  • En förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland.
  • Fem lokalförsvarsskyttebataljoner, varav en på Gotland.
  • Artilleriet utökas från 24 till 72 fälthaubitsar i sex artilleribataljoner.
  • Stridsfordon och stridsvagnar ska uppgraderas.
  • 80–100 stridsflyg fördelas på sex stridsflygdivisioner.
  • De ska utrustas med nya jaktrobotar och sensorer.
  • Långdistansrobotar för markmål ska anskaffas.
  • Marinens ubåtar ökar från fyra till fem, två av dem kommer att vara av senaste modell.
  • Sju korvetter behålls, men moderniseras och byts ut.
  • En ny grundorganisation i fredstid införs.
  • Fem regementen och en flygflottilj återinrättas från 2022, men fullt verksamma efter 2025. Det rör sig om A9 Kristinehamn, I13 Falun, I21 Sollefteå, Amf4 Göteborg, K4 i Arvidsjaur och F16 Uppsala.
  • Utbildningsfilial i Östersund ingår i I 21.
  • Riksdagen beslutade också att uppmana regeringen att införa en Natooption i sin säkerhetspolitik. Uppmaningen stöddes av M, KD, C, L och SD. Den röstades igenom med siffrorna 32-23.
  • En Natoption innebär att markera för omvärlden att ett Natomedlemskap är ett alternativ.

Källa: TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.