Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi har jätteutmaningar i Sverige att rekrytera kompetent personal”. Hör kritiken mot den nya lagen i klippet. Foto: Fredrik Larsson/SVT, Simon Rehnström/SvD/TT

Omdebatterad lagskärpning klubbas igenom

Uppdaterad
Publicerad

På onsdagen tar riksdagen ett beslut som innebär höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring till Sverige. I förlängningen kan det innebära slutet för arbetskraftsinvandring till yrken som städare, kockar och byggarbetare.

Hittills i år har runt 45 000 personer utanför EU fått arbetstillstånd i Sverige. Men med en rejäl höjning av lönekravet, som i dag alltså ligger på 13 000 i månaden, väntas arbetskraftsinvandringen minska drastiskt. Åtminstone i låglöneyrken.

– Det är inte rimligt att man kommer till Sverige och jobbar för 13 000 kronor i månaden utan vi vill ha ett mycket högre fokus på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Hon vill ännu inte slå fast en nivå på vilken lön som kommer att krävas initialt eftersom möjligheten till att göra undantag, exempelvis för arbetskraft som Sverige för tillfället anses ha extra stort behov av, inte finns med i det här förslaget.

”Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig”

Ett möjligt scenario är därför att regeringen först sätter en viss, lite lägre gräns för att sedan höja den när möjligheten för undantag är på plats. Då anser migrationsministern att en rimlig nivå är samma som medianlönen i Sverige, alltså 33 200 kronor.

Tidö-partierna samt Socialdemokraterna kommer alla att rösta för det här förslaget, medan V, MP och C kommer att rösta emot. 

– Arbetskraftsinvandringen är helt nödvändig för svenska företag. Vi pratar om ett förslag som skulle innebära att tre av fyra undersköterskor som har ett arbetstillstånd skulle behöva lämna Sverige, säger Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Jonny Cato.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.