Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Svenska elever talar utmärkt engelska

Svenska niondeklassare har mycket goda kunskaper i engelska — men i spanska går det sämre.

Svenska niondeklassare har mycket goda kunskaper i engelska, och många når den högsta nivån, det visar undersökningen som jämför elevernas språkkunskaper i 14 länder. Som jämförelse kan sägas att de svenska eleverna har lika goda kunskaper i engelska som de på Malta, där engelska är officiellt språk.

De svenska elevernas kunskaper i engelska är utmärkta, visar undersökningen. I läsförståelse når 66 procent av eleverna upp till den högsta nivån. Vad gäller hörförståelse når 77 procent upp till motsvarande nivå. Med skrivförmågan är det dock sämre ställt, där når bara 28 procent av de svenska eleverna den högsta nivån, medan många når den näst högsta nivån.

Dålig kunskap i spanska
Men i spanska är kunskaperna svaga, till exempel når 24 procent av de svenska eleverna inte upp till nybörjarnivå i läsförståelse, och nästan hälften når inte upp till samma nivå i skrivförmåga. Frankrike och Sverige är de enda elever som testats i spanska. De franska eleverna är något bättre på spanska än de svenska. På skolverket tror man att det beror på att engelskan har högre status.

-Nyttan med engelska upplevs som större och eleverna har mer kontakt med engelskan utanför skolan. Engelskundervisningen börjar också i lägre årskurser och är obligatorisk, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Det svaga resultatet i spanska reser enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström frågan om inte det är dags att tidigare börja undervisa i ett tredje språk, vid sidan av svenska och engelska.

-Frågan är om det inte också vore värt mödan och besväret att göra det andra främmande språket obligatoriskt, säger Ekström.

Redan i dag har många skolor har svårt att rekrytera behöriga lärare i spanska. Finns det då resurser att börja undervisa fler elever?

-Säkert inte i dag, men vi skulle kunna ha det i framtiden om vi satsade ordentligt på kompetensutveckling, säger Anna Ekström.

Mer engelska än engelsmännen

Helena von Schantz, ordförande i Riksföreningen för lärare i moderna språk, är inne på samma linje.

Hon tror att det svaga resultatet i spanska bottnar i attityden till språkstudier.

-Sverige utmärker sig i Europa genom att ha en negativ inställning till ett andra främmande språk. Vi är mer övertygade om att engelska räcker än engelsmännen själva, och det är märkligt.

Hon konstaterar att spanska/tyska/franska är det enda ämne eleverna kan välja bort i grundskolan.

-Det sänder en signal till eleverna. Det är svårt att motivera en 14-åring att hålla kvar vid ämnet när han eller hon ser kompisar utan språkläxor.

von Schantz tycker inte heller att den svenska skolan ska ta åt sig äran av elevernas mycket goda engelskkunskaper.

-Ingen betvivlar engelskans betydelse, men det är inget speciellt prioriterat ämne i skolan. Det timanslag som finns för engelska i grundskolan är ungefär detsamma som för idrott. Eleverna lär sig engelska utanför skolan.

Hennes två främsta önskemål är att alla elever ska börja läsa språk samtidigt, och att möjligheten att välja bort moderna språk tas bort.

I dag är det upp till skolhuvudmännen att bestämma vilket årskurs eleverna ska börja med engelska respektive tyska/franska/spanska.

Svaga resultat i övriga Europa

Sett till hela studien, med alla 53.000 elever i 14 länder, blir betyget lågt. I EU-kommissionens sammanfattning slås fast att kunskapsnivån är låg både i det första och det andra språket.

Mindre än hälften, 42 procent, av alla elever kommer upp på en nivå där man kan klara sig själv på sitt första främmande språk – i de flesta länder engelska. För det andra språket är andelen 25 procent. Och så stora andelar som 14 respektive 20 procent klarade inte det mest grundläggande i det andra språket.

EU-målet att alla ska behärska minst två främmande språk är alltså fjärran. Det behövs ansträngningar i såväl skolsystem som i övriga samhället för att öka motivationen för språkkunskaper, enligt sammanfattningen.

Använder främmande språk i jobbet

I år är det tio år sedan regeringscheferna i EU-länderna uppmanade till undervisning i minst två främmande språk, och det redan från tidig ålder.

En ny Eurobarometerundersökning, som presenterades i Bryssel i dag, visar att 72 procent av de tillfrågade EU-medborgarna är positiva till målet. Ännu högre andel, 77 procent, tycker att det bör vara en politisk prioritet. Barometern visar också att mer än hälften, 53 procent, använder främmande språk i jobbet och 45 procent uppger att de fått ett bättre jobb i hemlandet tack vara sina språkkunskaper.

Andelen EU-medborgare som anser att de kan kommunicera på ett annat språk har sjunkit sedan den tidigare mätningen, från 56 till 54 procent. En orsak är att ryska och tyska inte längre är obligatoriska ämnen i de central- och östeuropeiska länderna.

Undersökningen:

Visa

3 000 svenska elever deltog i den internationella språkstudien, ESCL.

I Sverige testades elevernas kunskaper i engelska och spanska, de främmande språk som flest läser i grundskolan.

Kunskaperna mäts efter den gemensamma referensramen för språk inom Europa, GERS, och kunskaperna graderas i fem olika nivåer.

Två främmande språk

Visa

ESLC,  European Survey on Language Competences,  på initiativ av EU-kommissionen.

EU har som mål att alla ska lära sig minst två främmande språk från tidig ålder.

I studien deltog Sverige, Belgien, Bulgarien, Kroatien, England, Estland, Frankrike, Grekland, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien och Spanien.

Språk: engelska, tyska, franska, spanska och italienska – två språk för varje land.

Generellt svagt resultat för de totalt 53 000 eleverna:

 42 procent når nivå där man kan klara sig själv på sitt första främmande språk – i de flesta länder engelska.

För andra språket är andelen 25 procent. 14 respektive 20 procent klarade inte den mest grundläggande nivån.

Källa: Skolverket och EU-kommissionen (TT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer