Kostexperten Anna Ottoson guidar i matdjungeln. Foto: TT

Så farliga är transfetterna för dig

Uppdaterad
Publicerad

Färgglada bakverk, krispiga micropopcorn eller en smaskig pizzaslice. Transfetter kan finnas i många saker vi stoppar i oss, och som konsument får man själv hålla reda på vilken mat som kan vara skadlig. Kostexperten Anna Ottoson besökte Gomorron Sverige och guidade i matdjungeln.

En ny forskarrapport visar att Danmarks införda förbud mot transfetter kan vara anledningen till att landet nu går i täten av länder som minskar dödligheten i hjärtsjukdomar. I Sverige har ett förbud varit på agendan ett bra tag, men ännu har inget beslut verkställts.

Trots att man lyckats sanerat bort mycket av det skadliga fettet i svenska produkter, går det enligt experter fortfarande att hitta varor i Sverige med extremt höga halter av transfetter. Och enligt kostexperten Anna Ottoson är det värt att lägga lite extra energi i mataffären på att läsa innehållsförteckningen.

– Transfetter är farligt. Det höjer LDL-kolesterolet, det onda kolesterolet i blodet, som gör att det kleggar igen i kärlen och som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är allvarligt.

Leta efter dessa ord

Transfetter finns naturligt i små mängder i mejeriprodukter och kött från kor och får. Men det dyker också upp i framställd form i bland annat importprodukter, snabbmat, godis eller till och med – som blev känt för några år sedan – micropopcorn. Det kan även finnas i gatukökens frityrolja, eller i en smaskig donut från mataffären på hörnet.

Vill man ha ett enkelt svar på hur man kan undvika det farliga fettet kommer kostexperten med ett dystert besked, det är nämligen helt upp till kunden själv att granska det finstilta på baksidan av kartongen. Och leta inte efter ordet  ”transfett” på kakpaketet, det finns nämligen inte.

– Står det ”delvis härdat fett” – då innehåller det transfetter, säger Anna Ottosson.

Inget bra för kroppen

Enligt Livsmedelsverket får svenskarna i sig ungefär 1,7 gram transfett per person och dag. Av det är cirka 25 procent industriellt framställt. Det är det fettet man ska leta efter – och att varor är så otydligt märkta är något kostexperten är kritisk till.

– Jag vill göra det enklare för konsumenten så att man kan göra ett aktivt val.

För att fettet ska vara skadligt behöver man få det i sig regelbundet, därför kan det vara värt att vara vaksam på produkter man ofta handlar. Eftersom transfetter inte gör något positivt för kroppen, är det bäst att helt vara utan.

Anna Ottoson ger ett par tips på vägen som kan underlätta i fettdjungeln. Håll utkik när du handlar importerade varor och var vaksam på produkter som har orealistiskt lång hållbarhet.

– Om det legat i ett år och ser precis lika oförstört ut finns anledning till oro.

Måste kolla själv

Men kostexperten är noga med att säga att detta inte är ett säkert sätt att ta reda på om din favoritvara innehåller transfetter eller ej.

I slutändan krävs det att man vänder på kartongen och går igenom det finstilta.

– Man behöver läsa på förpackningarna. Men det är ju ingen nyhet att den här maten inte är det nyttigaste valet.

TRANSFETT

Transfett bildas naturligt i små mängder i våmmen hos idisslare. Det kan även bildas om flytande växtoljor delvis härdas.

Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt.

Den ökar även hållbarheten. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas de omättade fettsyrorna i oljan till mättade, om härdningen är ofullständig bildas transfettsyror.

Källa: Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.