Rättighetsinnehavares advokater skickar på eget bevåg kravbrev till misstänkta fildelare Foto: Jessica Gow / TT

Rättighetsinnehavare tar strid mot internetleverantörerna

Uppdaterad
Publicerad
Att allt färre åtalas för fildelningsbrott beror inte i första hand på att fildelningen minskar. Istället söker rättighetsinnehavare andra vägar för att stoppa fildelningen, som att kräva misstänkta fildelare på pengar. I en ny dom har också internetleverantörer ålagts att blockera flera piratsajter – men Telia kallar domen för ”rättsosäker” och vill se ny lagstiftning.

De senaste åren har flera fall drivits av företrädare för rättsinnehavare med syfte att tvinga internetleverantörer att stoppa abonnenternas tillgång till fildelnings- och streamingsajter. 2017 ålades Bredbandsbolaget att göra det, med hänvisning till tidigare EU-domar. Så sent som i december förra året tvingades Telia till detsamma, men företaget har nu överklagat domen.

– Domen innebär att Telia måste blockera domännamnen som listas, men det helt nya är att vi även måste blockera andra sidor som de olagliga tjänsterna eventuellt byter till. Vi ser risker med detta eftersom det innebär att Telia måste börja göra egna bedömningar kring lagligheten av en sida, baserat på oklara grunder och utan prövning från domstol. Det blir både otydligt och rättsosäkert, säger Ralf Bagner, pressekreterare på Telia.

Inställningen från Telia är att rättsläget är så oklart att det krävs lagstiftning från riksdagen för att klargöra om det företaget kan krävas ta den här typen av beslut.

IPRED används fortfarande – för att skicka kravbrev

Samtidigt har advokatbyråer sedan några år tillbaka, på uppdrag av rättighetsinnehavare, skickat kravbrev till misstänkta fildelare – alltså till enskilda personer. Det uppmärksammades bland annat av Uppdrag Granskning för två år sedan. Ipred-lagen ger upphovsrättsinnehavarna möjlighet att via domstol begära ut information om vilka privatpersoner som finns bakom IP-adresser som misstänks fildela.

Enligt internetleverantören Bahnhof, som följer frågan, har uppskattningsvis 100 000 IP-adresser lämnats ut till advokatbyråerna fram till 2019.

Metoden har ifrågasatts av jurister som varnar för bristande rättssäkerhet, och risken att oskyldiga känner sig tvungna att betala för att slippa rättegång. Efter kritiken undersökte Datainspektionen om kravbreven var att betrakta som otillåten inkassoverksamhet, men kom fram till att breven – på grund av hur de var formulerade – inte föll inom ramen för inkassoverksamhet.

När Uppdrag Granskning undersökte metoden svarade en av de inblandade advokatfirmorna att de siktade på att ta åtminstone ett fall till domstol under 2018. Men enligt patent- och marknadsdomstolen har ännu inget fall tagits till domstolen. SVT Nyheter har sökt den aktuella advokatfirman utan att få svar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer