Åsa Romson och Stefan Löfven. Foto: TT

Så fungerar de skärpta asylreglerna

Uppdaterad
Publicerad

På en presskoferens den 24 november förra året presenterade Stefan Löfven och Åsa Romson flera åtgärder för att begränsa antalet asylsökande. Bland annat föreslogs en tillfällig lagstiftning och utökade id-kontroller på alla kollektiva transportsätt till Sverige.

Syftet med de omdebatterade id-kontrollerna, regeringen föreslog bland annat att de ville kunna stänga Öresundsbron vid ett krisläge, var att sätta press på övriga EU-länder att ta ett större ansvar för flyktingsituationen. Id-kontrollerna som genomförs på tåg, bussar och passagerarfartyg till Sverige infördes den 4 januari. Innan dess förekom inga id-kontroller alls.

Den tillfälliga lag regeringen aviserade ska begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget ska anpassas till EU:s miniminivå och har nu skickats på remiss.

Den tidsbegränsade lagen föreslås träda i kraft den 31 maj 2016 och ska gälla i tre år. De barn och barnfamiljer som har sökt asyl innan den 24 november omfattas däremot inte av lagen.

Tre skärpningar

Den tillfälliga lagen innefattar tre skärpningar jämfört med gällande lagstiftning. Den första är att tillfälliga uppehållstillstånd ska beviljas för alla som beviljats skydd i Sverige. Kvotflyktingar ska dock fortfarande beviljas permanenta uppehållstillstånd. I dag är huvudregeln att bevilja permanenta uppehållstillstånd.

Den andra skärpningen är att rätten till anhöriginvandring ska begränsas. I dagsläget finns nästan ingen begränsning när det kommer till anhöriginvandring.

Efter att lagen träder i kraft ska asylsökande som bedöms som flyktingar och som beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd ha rätt till familjeåterförening. Det gäller dock bara make/maka, sambo eller barn under 18 år.

Åldersbedömning av barn utreds

Även försörjningskraven kommer att skärpas vid anhöriginvandring. I dag är det så att anknytningspersonen enbart har krav på att kunna försörja sig själv. Lagen ska nu utvidgas till att omfatta ett krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja även familjemedlemmen som kommer hit.

Något som också ska ses över är åldersbedömningen av ensamkommande flyktingbarn. I dag är det så att det är den asylsökande själv som behöver bevisa att den faktiskt är minderårig.

Den kan då välja att göra en medicinsk åldersbedömning där den sökande ska genomgå en barnmedicinsk undersökning samt en röntgenundersökning av handled eller tänder. Det finns däremot en felmarginal på 2-4 år när det kommer till  röntgenundersökningarna och de har därför kritiserats kraftigt. Ett förslag finns nu under beredning där det ska utredas om bedömningen kan göras på ett annat sätt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.