Flyktingar kliver av tåget bakom det nya staketet efter id-kontroll vid Hyllie station i Malmö. Foto: Johan Nilsson, TT

Så har svenskarnas engagemang förändrats efter flyktingkrisen

Uppdaterad
Publicerad

Under flyktingkrisen hösten 2015 var det många svenskar som engagerade sig ideellt. Sedan dess har engagemanget minskat – och bytt skepnad. Det berättar flera frivilligorganisationer.

– Det har tagit på krafterna hos ideella eldsjälar som ofta engagerar sig dygnet runt, säger Sofia Sörner på Svenska kyrkan.

Snart tre år har gått sedan bilden på den drunknade treåringen Alan Kurdi spreds över världen. Bilden blev snabbt en symbol för lidandet i samband med flyktingkrisen och tiden efter följdes av en intensiv medierapportering – och hjälpinsamlingar slog rekord. Organisationen Kompis Sverige, som matchar ihop nya och etablerade svenskar, upplevde ett enormt tryck av människor som ville engagera sig hösten 2015. I dag ser det annorlunda ut.

– Det avtog under 2016 och tyvärr är det en nedåtgående trend. Det är paradoxalt, många som kom hit 2015 studerar på SFI nu och är i den fasen att de mer än någonsin behöver nätverk och kompisar, säger Natassia Fry, grundare.

Nu växer kön hos organisationen: Drygt 500 nyanlända står utan kompis. Natassia Fry tror att medierapporteringen har inverkan på vad som är ”top of mind” hos befolkningen.

– I dag upplever jag att debatten, när man ser ledande politiker prata om migration och integration, ofta är satt i en negativ kontext.

Kunde inte ta emot alla frivilliga

Jacob Ingelgren, chef för föreningsenheten på Röda korset – som har 32 000 volontärer – minns hösten 2015.

– När folk började gå genom Danmark och kom med tåg till Malmö var det lätt att engagera sig. Det var tydligt vad man kunde göra, dela ut vatten, mat och kläder.

Han menar att det fortsatt finns ett stort engagemang, men att det har antagit en ny form.

– Då speglade våra frivilliga Sveriges befolkning, vi hade asylsökande själva, äldre damer och småbarnsföräldrar. Vi kunde inte ens ta emot alla som ville engagera sig, nu är det inte samma tryck.

”Uppdragen mer relationsbyggande”

Det akuta hjälpbehovet är inte lika stort, istället behövs frivilliga till språkkaféer och andra integrerande verksamheter.

– Uppdragen blir längre och mer relationsbyggande, det gör att folk i mindre grad har tid och möjlighet. De som har mest tid är ofta pensionärer och studenter, säger Jacob Ingelgren.

I Svenska kyrkan, som har flera verksamheter för nyanlända, ser man samma trend.

– Nu när den stora majoriteten som kom 2015 har fått ett beslut ser behoven ofta annorlunda ut. Ett trendbrott vi ser är att fler nyanlända själva i allt större utsträckning blir volontärer i församlingarnas verksamheter, säger Sofia Sörner, sakkunnig i migrationsfrågor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.