Foto: TT

Så kan du som är förälder hjälpa ditt barn

Uppdaterad
Publicerad

Barn och unga vuxna som drabbas av depressioner och ångest får ofta andra symptom än vuxna och är lätta att missa eftersom de ibland kan tas för vanligt beteende i tonåren. Men förändras beteendemönstret plötsligt och varar under en längre tid kan det finnas anledning att misstänka depression.

Vanliga symptom på depression är irritation, nedstämdhet, svårighet att känna glädje och visa intresse för sådant man tyckte om förr.

– Jämför man depression hos unga och hos vuxna yttrar den sig ofta genom ilska. Ett barn kan uppfattas som arg och irriterad men ofta är det nedstämdhet som ligger bakom, säger Martin Forster, legitimerad psykolog och doktor i psykologi.  

Val 2018 – #dinröst

Även kroppsliga symptom förekommer. Man kan få ont i magen eller huvudet, svårigheter att andas, svettas överdrivet mycket eller ha en känsla av att hela kroppen är seg. 

Uppstår i tonåren

Depression uppstår oftast i tonåren. För barn kan det vara att man känner mer oro och är rädd för saker, och i tonåren kan det mynna ut i en depression. 

En tonåring behöver inte vara deprimerad för att hen uttrycker ilska, men förändras beteendemönstret plötsligt och varar längre än i två veckor kan det finnas anledning att misstänka depression. 

– Det finns de som vänder känslorna inåt och sen finns det de som är mer utåtagerande, säger Martin Forster.

”Var inte upptagen”

Barn och ungdomar  har svårare att sätta ord på sina känslor, och deras lynnighet kan av de vuxna tas för ett normalt beteende för den åldern. Då är det viktigt att som förälder och vuxen ge barnet tid och utrymme.  

– Det kan upplevas som en svår sak att göra – tonåringar vill ofta inte prata. Första steget är att bara lyssna. Skapa tid. Det kan handla om att sitta ner med barnet en stund efter att ha hjälpt till med läxorna eller att bara ”vara” i soffan eller någon annanstans. Det viktigaste är att inte vara upptagen. 

Oroa inte barnet

Som förälder är det naturligt att känna oro om ens barn visar symptom på depression eller nedstämdhet. I samtalet med barnet är det viktigt att sätta barnets känslor i första rummet och se förbi sina egna.

– Misstänker du att ditt barn är deprimerat – då gäller det att acceptera. Barn känner av oro och besvikelse hos föräldern och vill då ofta inte prata alls som en reaktion. Fokusera på att göra det lätt för barnet att berätta.

Viktigt att söka hjälp 

Det är viktigt att söka hjälp så fort man börjar misstänka en depression, annars kan en lätt depression fördjupas och i värsta fall leda till djup depression och självmordstankar. De allra flesta blir bättre bara någon vecka efter att ha fått hjälp. 

– Ett samtal till vårdcentralen är ett första steg. Där finns psykologer, och dit kan alla vända sig.  

Att kontakta en psykolog kan kännas som ett stort steg för många föräldrar – hur ska man tänka? 

-Var väldigt konkret. Undvik att försöka beskriva vad psykisk ohälsa är för något. Ta istället exempel på vad som har hänt i vardagen, förklara att med hjälp från en psykolog kan vi göra det roligare för dig och så att det inte känns lika jobbigt, säger Martin Forster.   

*Kontakta vårdcentralen, skolans elevhälsa eller bup om du misstänker att ditt barn lider av depression. Berätta för barnet att du vill söka hjälp innan du tar kontakt. Unga vuxna kan själva kontakta vårdcentralen eller vuxenpsykiatrin.

Hit kan du vända dig för att få hjälp

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

Till dig som är under 18 år:

Rädda Barnens stödlinje

Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.

Hemsida

Barnens rätt i samhället (BRIS)

Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111

Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50

Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 

Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

För dig över 18 år:

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa

Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.

Telefon: 0771-22 00 60

Hemsidan hittar du här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa

Telefon: 90101 dygnet runt 

Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska

Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00

Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 

Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.

Hemsidan hittar du här.

SPES

För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.

Telefon: 08-34 58 73

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet