Arkivbild. Foto: Utryckning Uppsala

Så kan man få ner antalet dödsskjutningar

Uppdaterad
Publicerad

Ett stort antal unga män dödades i skottlossningar förra året – och trenden ser inte ut att ha brutits i år.
Men det finns strategier som skulle kunna minska antalet dödsskjutningar, enligt kriminologer.

Förra året skedde 324 skjutningar, i vilka 139 skadades och 43 avled. Av dödsfallen kan 37 kopplas till dödsskjutningar i kriminella miljöer, enligt kriminolog Mikael Rying vid polisens Nationella operativa avdelning som gått igenom fallen.

Hur siffran ser ut för 2018 är för tidigt att säga, men majoriteten av offer i kriminella sammanhang har hittills varit unga män.

Ingen avskräckande effekt

För att stoppa skjutningarna behövs ett riktat och välfungerande polisarbete, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Studier har visat att uppklarningsprocenten för mord är hög, men inte just för de här brotten. När folk blir ihjälskjutna med skjutvapen på öppen gata är den väldigt låg. Det gör också att det inte finns någon större avskräckande effekt, säger Manne Gerell.

Den låga uppklaringen leder till att fler personer som är inne i en pågående konflikt befinner sig på gatan. Då behövs mer kunskap om, och metoder för att avstyra, konflikter, säger Joakim Sturup, kriminolog på polisen.

– Delvis måste vi ha en bättre lokal problembild. Vi måste ha personer ute i de här områdena som känner invånarna och är uppmärksamma på vad som är på gång. Vi måste ha rätt information från de kriminella, från våra samarbetspartners och från allmänheten. Och så måste vi ha en ökad kunskap kring hur vi sätter ihop all den här kunskapen som kommer in.

Nya vapenlagen viktig

Polisen har själv lyft den skärpta vapenlagen, med obligatorisk häktning för den som grips med ett skarpladdat vapen, som viktig i kampen mot skjutvapenvåldet. Siffror har visat att antalet häktningar skjutit i höjden sedan lagen infördes den 1 januari i år. Januari–augusti 2017 häktades 41 personer enligt vapenlagen. Samma period i år, med den nya lagen, skedde 204 häktningar.

– En person som tänkt skjuta en person, men som i stället får sitta inne en tid, har kanske tappat lusten att skjuta personen när han kommer ut. En viktig poäng här är också att en stor del av skjutningarna sker i konfliktspiraler. Förebygger man en skjutning med en häktning kanske man också förebygger hämnden på den och hämnden på den, och då kan man bryta spiralen, säger Manne Gerell.

Om hotet om ett strängare straff kan få som effekt att färre har vapen på sig är oklart.

– Möjligtvis kan det få det. Men det kan möjligtvis också vara så att man tenderar att låta någon yngre i nätverket, som inte automatiskt häktas eller som man inte bryr sig om ifall den häktas, få ha vapnen. Det kan alltså vara så att vapnen går ner i åldrarna. Men det här finns det ingen klarlagd forskning eller konsensus om, säger Joakim Sturup.

Ta de kriminellas vapen

Avgörande är också att myndigheterna lyckas strypa vapentillgången.

– Tullen behöver bli effektivare vid gränserna. Nästan alla de här vapnen kommer från andra länder. Men polisen behöver också ta fler av de vapen som redan finns.

Forskning från USA och Latinamerika visar att man kan minska skjutningar genom att ha dedikerade polispatruller som bara ägnar sig åt att leta efter och beslagta vapen.

– Då är de ute och jagar på platser och mot individer och grupperingar som man tror kan ha vapen. Det är en insats som kan funka och svensk polis gör ungefär det redan, i alla fall i de utsatta områdena, säger Gerell.

Tänka långsiktigt

Alla ovanstående punkter är kortsiktiga strategier. Men man måste samtidigt klara av att jobba långsiktigt, poängterar Joakim Sturup. Det förebyggande och sociala arbetet för att förhindra nyrekryteringen måste förbättras. Myndigheterna måste samverka för att göra rätt insatser, och det tidigt. Det måste också finnas bra avhopparverksamhet för dem som vill lämna de kriminella miljöerna.

– Dessutom måste förtroendet för polisen i de områdena där skjutningarna sker öka. Det kommer betyda att fler människor kommer att visa sig ute, observera vad som sker och lämnar information och ställa upp och vittna.

Förra året dog 26 män i åldern 15–29 år av skottskador, den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1987, enligt Socialstyrelsen.

I fjol skedde 324 skjutningar, i vilka 43 avled och 139 skadades.

Av dödsfallen kan 37 kopplas till dödsskjutningar i kriminella miljöer, enligt kriminolog Mikael Rying vid polisens Nationella operativa avdelning

Tittar man specifikt på unga män var antalet döda i skjutningar rekordhögt i fjol, enligt Socialstyrelsen.

Under 2017 dog 26 män i åldern 15–29 år av skottskador, den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1987.

Under perioden 2000 till 2014 orsakade skottskador i snitt knappt sex dödsfall om året i den aktuella gruppen.

De tre senaste åren är antalet betydligt högre – 2015 dog 23 unga män, 2016 dog 19.

Källa: Polisen, Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer