Bidragsfusket kostar samhället miljarder – så ska svinnet minska

Uppdaterad
Publicerad

Bidragsfusk och andra felaktiga utbetalningar från välfärdsystemet kostar samhället miljarder kronor varje år. Nu kommer förslag om hur det ska minskas, något som SVT Nyheter tagit del av.

Bland annat nämns mer digitalisering, artificiell intelligens och bättre samarbete mellan myndigheter.

Om det fortsätter som idag så kommer 275 miljarder skattekronor hamna i fel fickor mellan 2018 och 2030. Pengar från Försäkringskassan, CSN, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten. Ungefär hälften misstänks bero på medvetet bidragsfusk, resten på misstag. Det har delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen räknat ut. Den här uträkningen har redan blivit ifrågasatt, men det står klart att det handlar om stora pengar.

”Vanligt folk drabbas”

Delegationen ska presentera sin slutrapport för finansminister Magdalena Andersson (S) på torsdag den 12 december. Hon har tidigare signalerat att det här området är prioriterat för regeringen, bland annat på en pressträff i september i år:

”Varje brott mot våra välfärds- och skattesystem skadar ju tilltron till den generella välfärden. Vanligt folk runtom i landet behöver en fungerande välfärd och ett fungerande samhälle för sin vardag och drabbas därmed av fusket”, sa hon då.

AI ska minska svinnet

SVT Nyheter har redan nu kunnat ta del av ett utkast av rapporten. För att minska välfärdssvinnet föreslår delegationen att de berörda myndigheterna ska:

  • Bättre utnyttja potentialen i digitalisering och artificiell intelligens – till exempel genom fler automatiska kontroller och samkörning av information hos myndigheterna.
  • Få tydligare mål kring felaktiga utbetalningar.
  • Bättre samverka med varandra.
  • Inrätta ett råd för korrekta utbetalningar som består av cheferna för de berörda myndigheterna och budgetstatssekreteraren från Finansdepartementet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.