Det ska bli möjligt för rättsväsendet att använda sig av så kallade kronvittnen, där en brottsmisstänkt lämnar väsentliga uppgifter om allvarliga brott som någon annan begått, i utbyte mot en strafflindring.
Det föreslår regeringens särskilda utredare Stefan Johansson på en pressträff om hur fler ska våga träda fram och vittna.
För att skapa en förutsägbarhet i systemet föreslås att åklagare i samband med att åtal lämnas in också lämnar ett påföljdsförslag, det vill säga om man anser att straffet ska mildras.
Utredningen presenterar däremot inget förslag om anonyma vittnen, vilket har varit en hett omdebatterad fråga.
Inget förslag om anonyma vittnen
– Vi har kommit fram till att skälen som talar mot är starkare än skälen som talar för och vi föreslår därför inte något system med anonyma vittnen, säger Stefan Johansson på pressträffen.
Enligt utredningen skulle ett system med anonyma vittnen enbart kunna användas i ett begränsat antal fall där det rör sig om allvarliga brott och det finns en hotbild mot vittnet. Det riskerar även att skapa en situation där personer vägrar att vittna om de inte får ställa upp anonymt.
– Det här är ingenting som löser tystnadskulturen, det skulle inte kunna tillämpas på gängmedlemmar eller andra som har kopplingar till kriminella nätverk, säger Stefan Johansson.
Utredningen föreslår också flera straffskärpningar, bland annat för övergrepp i rättssak. I dag går straffskalan från böter upp till fängelse i åtta år. Man vill även att hot mot vittnen ska betraktas som grovt övergrepp i rättsak.
Måste bryta tystnadskulturen
Utredningen är en del i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängbrottsligheten.
– Vi måste fortsätta att utveckla rättsväsendets förmåga att bekämpa de kriminella grupperingarna och för att vi ska kunna göra det så måste tysthetskulturen brytas, både inom gängen men också hos allmänheten, säger justitieminister Morgan Johansson (S).