I den nya handlingsplanen deltar 22 myndigheter och fyra nationella organisationer. Arbetet leds av Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket.

Planen, som sträcker sig till 2024, har tagits fram på uppdrag av regeringen. Den utgår från den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens.

– Det är värdefullt att vi har en plattform för sektorsövergripande arbete för att främja ett helhetsgrepp mot antibiotikaresistens. Den nya handlingsplanen är ett verktyg framförallt för åtaganden som kräver samarbeten mellan flera aktörer, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Planen innefattar bland annat att hur antibiotikaresistens måste hanteras på ett gemensamt sätt, eftersom det är en utmaning för både människors och djurs hälsa men också inom livsmedel, miljö och forskning.

Professorn: Skrämmande dödssiffror

En ny forskningsstudie, publicerad i vetenskapstidskriften The Lancet, visar att över en miljon människor dog i infektioner som var motståndskraftiga mot antibiotika under 2019.

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, kallar siffrorna ”skrämmande”.

– Det är första gången vi har en riktig översikt över hur stort problemet är. Att det ökar är för att vi fortsätta missbruka antibiotika, framförallt i rika länder, säger Otto Cars i Rapport.

I fattigare länder beror överanvändningen mycket på avsaknaden av diagnosverktyg, något som borde åtgärdas globalt, enligt honom.

– Jag pratade nyligen med en svensk kollega som arbetar i Nepal. Man har ingen diagnostik till hands och därför får man gissa vilken bakterie som orsakar infektionen.