Spela klippet för att höra Christer Axling, gruppchef på Grova brott, berätta om polisarbetet kring gängmordet i Mariehäll – en utredning som ledde till flera gripanden. Foto: SVT/Veckans brott

Så ska forskning hjälpa polisen att klara upp gängskjutningar

Uppdaterad
Publicerad

Att klara upp gängskjutningar är en av polisens största utmaningar. Nu tar Stockholmspolisen hjälp av forskare för att slå fast vilka utredningsmetoder som är framgångsrika.

– Vi måste metodutveckla och inse vad som krävs i dag säger Christer Axling, gruppchef på Grova brott.

Kriminologen och forskaren Joakim Sturup har under ett års tid hängt över axeln på mordutredarna och studerat deras arbete och för första gången ska deras arbete utvärderas vetenskapligt. Målet är att klara upp fler gängskjutningar genom att ta reda på vilka arbetsmetoder som är framgångsrika.

Har redan fått resultat 

Joakim Sturup ska gå igenom de senaste sex årens mord och mordförsök i kriminell miljö i Stockholm. Det är ungefär 70 dödsskjutningar och 230 mordförsök. Han har kommit halvvägs men kan redan i dag ge exempel på vad som krävs för att polisen ska klara upp fler skjutningar. 

– Tittar vi på de ärenden som gått väldigt bra så har de fått omfattande resurser tidigt, säger han.  

Snabbheten är avgörande 

Det som skiljer gängskjutningarna från andra fall av dödligt våld är att det är så mycket mer bråttom. För de här gärningspersonerna är snabba på att sopa igen spår. Ju fortare polisen är på brottsplatsen, spärrar av och knackar dörr desto större chans att de lyckas lösa brottet. Men det räcker inte med mer resurser, polisens arbetsmetod måste dessutom utvecklas. Inte minst sättet polisen söker information på menar Joakim Sturup.

– Det kommer inte in en massa tips och det är svårt att få anhöriga till offren att lämna den information som behövs. Då är det viktigt att polisen bygger förtroende, säger Joakim Sturup och tar Storbritannien som exempel. 

Specialpoliser ska prata med anhöriga 

Redan för 20 år sedan utvecklade brittisk polis en metod som kallas FLO, Family Liaison Officer, specialutbildade poliser som fokuserar på att få bra kontakt med anhöriga till brottsoffer inte minst i fall kopplade till gängkonflikter. Och det här är en arbetsmetod som även svensk polis är på väg att införa i större skala. I dag finns det FLO-utredare i Stockholm Göteborg och Malmö.   

Chefen för grova brott Christer Axling håller med om att de måste söka information mer aktivt.   

– När någon har blivit mördad så ska vi ta en snabbare kontakt med anhöriga. Vi ska dessutom göra en husrannsakan hos offret för att leta efter spår i bostaden som kan förklara varför personen blivit mördad.  

I Veckans brott på torsdag hör ni kriminologen Joakim Sturups slutsatser om hur polisen ska klara upp fler gängskjutningar. Och möt den brittiska polisen som utvecklade FLO-metoden. Dessutom gästas programmet av kriminalkommissarie Gunnar Appelgren. Veckans brott torsdag kl 21 i SVT1 eller på SVT Play. 

Det vet polisen om gängskjutningarna:

Forskarnas kartläggning av 35 mord med skjutvapen kriminell miljö i Stockholm visar att:  

  • 50 procent av skjutningarna sker på kvälls- och nattetid. 
  • 75 procent utförs med pistol. 25 procent med automatvapen som AK47 
  • Brottsoffren dödas nästan alltid utomhus, ofta nära sina hem. I snitt 1,5 – 2 kilometer från hemmet.
  • Preliminära siffror visar att brottsoffren har blivit avsevärt yngre och genomsnittsåldern är i dag 22 år. För bara fem år sedan var den 35-40 år.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.