Så slår klimatkrisen mot Sverige

Publicerad

Inom 100 år kan stora delar av Kungsleden i fjällen gå genom skog eftersom trädgränsen flyttar upp. Exempelvis så kommer gäddor att slår ut rödingen i allt varmare fjällsjöar.
– Vi pratar mest om klimatförändringarna långt borta men behöver börja inse vad som sker i Sverige, säger Lena Tranvik på Artdatabanken.

Lena Tranvik på Artdatabanken poängterar att än så länge är inte klimatförändringarna det främsta skälet till den pågående artutrotningen.

Det är  avverkning och igenväxning av landskap som ligger bakom. Men klimatkrisen drabbar Sverige i form av ett blötare, varmare och på vissa ställen också torrare klimat.

Obalans mellan arterna

Det skapar en obalans mellan arternas samspel. Till exempel kommer vårtecknen 10-20 dagar tidigare numera, vitsippor, och tussilago, även hägg och sälg blommar tidigare.

– Om äppelträden hinner blomma ut innan insekterna vaknat så kommer det att leda till sämre pollinering, säger Lena Tranvik.

Jordens medeltemperatur

Enligt SMHI ökar temperaturen mer i Sverige än på jorden i genomsnitt. Om jordens medeltemperatur ökar med två grader kan det vid nordpolen handla om fyra grader.

Sverige är visserligen lyckligt lottat jämfört med många andra länder.

Växtsäsonger kommer att bli längre och som ett rikt land har vi råd att anpassa oss och bygga om samhällen för att klara översvämningar och lerskred med mera. Men alltfler översvämningar, stormar och skogsbränder kommer också att kosta samhället stora belopp.

Flyttar till varmare klimat

Både fåglar och insekter migrerar norrut för att anpassa sig till det varmare klimatet. Men det sker i olika takt.

Ett exempel är hur fåglar anpassar sig trögare än fjärilar. Fjärilar har en evolutionär fördel att de har två generationer per säsong. När fåglarna anländer till Sverige så kan fjärilarna redan ha kläckts och det finns därmed sämre tillgång till mat för fåglarna.

Forskarna listar många exempel på hur den pågående uppvärmningen kommer drabba svensk natur. Ett varmare hav leder till att andelen zooplankton minskar, zooplankton är en livsviktig föda för torsklarver och annan fisk.

Utbredda algblomningar

Ökade regnmängder gör att alltmer näringsämnen sköljs ut i sjöar och hav vilket leder till mer frekventa och utbredda algblomningar. Skadeinsekter, svampar och främmande så kallade invasiva arter får lättare fäste när klimatet blir varmare.

Till dem räknar forskarna mördarsniglar, mårdhundar, nya fästingsorter och svampen Diplodia. Den upptäcktes första gången 2013 utanför Uppsala och angriper träden så att tallarnas skott gular och dör.

Risk för översvämningar

SMHI har listat hur klimatförändringarna väntas drabba landets samtliga län, med flera skyfall eller längre perioder av torka. I vissa regioner som västra Götaland väntas större regnmängder och större risk för översvämningar.

Göteborgs stad har inlett ett omfattande arbete för att klimatsäkra staden.

Skräckexemplet är vad som hände Köpenhamn när de 2011 drabbades av ett skyfall som motsvarade tre månaders nederbörd, som föll under två timmar. Detta kostade staden sju miljarder i skador. Den här typen av regnoväder väntas bli allt vanligare  till följd av klimatförändringarna.

Öland däremot kan räkna med ett närmaste Medelhavsliknande klimat om 25 år med fortsatta problem med sjunkande grundvattennivåer.

Mälaren blir salt

Skåne hotas av allt kraftigare stormar och översvämningar till följd av havsnivåhöjningarna. Också Stockholms skärgård hotas av havsnivåhöjningarna som nu sker fortare än landhöjningen. 3000 öar hotar att försvinna sett över en 100-års period.

Stockholms stad har redan börjat undersöka hur man i framtiden kan tvingas hämta färskvatten från till exempel Vättern eftersom Mälaren hotas av saltvattenintrång med stigande havsnivåer.

Frosten kommer senare

Jämfört med 1961 kommer numera frosten 25 dagar senare, enligt SMHIs mätningar.

– Medierna rapporterar mycket om hur varmt det blivit vid nord-och syd polerna men det gäller också den svenska fjällvärlden. Det är där vi kommer att se de största förändringarna. Trädgränsen har redan börjat krypa uppåt och enligt forskarnas beräkningar kommer kalfjället knappt finnas kvar om 100 år. Vi kommer att få vandra Kungsleden i björk-och barrskog, konstaterar Lena Tranvik.

– De värden som går förlorade är att få möta de väldiga vyerna som vi fjällvandrare idag kan njuta av.

Arter i fjällen slås ut

Arter som hotas av ett varmare klimat är bland annat fjälluggla och fjällripa, de kommer på sikt att ersättas av mer varmblodiga arter söderifrån.

Fjällrödingen minskar också och i tusentals fjällsjöar har man konstaterat hur gäddan slår ut rödingen eftersom gäddan trivs i varmare och brunare sjöarna.

Om dagens utsläppstrender håller i sig så kommer temperaturökningarna inte att stanna under två grader utan passera den nivån kring 2040, enligt SMHI:s scenario.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet