”V varken får eller kan vara med och förhandla om budget och de 73 punkter som ingår i uppgörelsen mellan S, C, MP och L”, skriver SVT Nyheters politikreporter Johan Zachrisson Winberg. Foto: Henrik Montgomery/TT

Så stort inflytande kan Vänsterpartiet få

Publicerad

I flera dagar har politiker sagt olika saker om huruvida Vänsterpartiet kan få inflytande på regeringens politik. Men vad är det egentligen som gäller?
SVT Nyheters politikreporter Johan Zachrisson Winberg reder ut.

1. Avtalet gäller

Avtalet mellan C, L, S och MP innehåller 73-punkter som ska genomföras. Där är Stefan Löfven mycket tydlig, och helt överens med Annie Lööf och Jan Björklund. Klausulen om att Vänsterpartiet skall hållas utan inflytande på inriktningen i politiken innebär att varken V eller något annat parti får eller ska vara med och förhandla om budget och dessa 73 punkter.

Jonas Sjöstedt (V) och Stefan Löfven (S) under landsbygdsriksdagen på Fjällrävens Center i Örnsköldsvik 2018. Foto: Erik Mårtensson/TT

2. Sjöstedts hot oviktigt

Vänsterpartiets ledare sa på onsdagen att stödet för Löfven som regeringsbildare är förenat med hot om misstroendeförklaring om regeringen lägger förslag om att förändra turordningsregler eller hyresregleringen. Hotet påverkar inte själva regeringsbildningen. Avgörande just nu är att Vänsterpartiets ledamöter trycker gult och släpper fram Stefan Löfven på fredag. Sedan kan alla partier alltid väcka misstroendeomröstning. Det kan ske på initiativ av Vänsterpartiet eller någon annan, men utfallet vet ingen i förväg. Och nya turordningsregler ska till exempel enligt avtalet införas först 2021.

Stefan Löfven (S) i samtal med Annie Lööf (C), Jan Björklund (L) och Ulf Kristersson (M) i riksdagen under hösten. Foto: Henrik Montgomery/TT

3. Alla partier har inflytande

Alla partier kan alltid ha inflytande på politiken. Alla partier sitter i utskotten där alla riksdagsbeslut diskuteras och utformas. Alla sitter i försvarsberedningen. Alla partier kommer att medverka i parlamentariska utredningar.

Utöver budgeten och 73-punktsprogrammet står det fritt fram för alla partier att förhandla med varandra. På bilden Ulf Kristersson (M) och Jan Björklund (L) under riksmötets öppnande i september. Foto: Henrik Montgomery/TT

4. Fritt fram för förhandlingar i andra frågor

De fyra partierna i överenskommelsen, S, MP, C och L, får prata med – och även förhandla – med vilka de vill i frågor utanför budgeten och 73-punktsprogrammet. Här är varken Vänsterpartiet, Moderaterna, KD eller SD utfrysta. De får även driva gemensamma förslag i riksdagen.

Liberalerna hoppas till exempel på samarbete med övriga Allianspartier om rättspolitiken, där vissa lagskärpningar som Alliansen kan enas om skulle kunna få stöd i riksdagen av SD – sådant är fullt möjligt. S och V kan också lägga gemensamma förslag i många frågor utanför 73-punktsprogrammet. Men eftersom de saknar riksdagsmajoritet – även tillsammans med Miljöpartiet – kommer inga sådana förslag att gå igenom, om inte minst ett borgerligt parti eller SD också ger sitt stöd.

Även LO kan precis som tidigare påverka S i de frågor som inte finns i 73-punktsprogrammet. På bilden LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson när han förstamajtalade på Götaplatsen i Göteborg 2018. Foto: Adam Ihse/TT

5. Vänsterpartiet kan påverka S

I  73-punktsprogrammet talar man bland annat om ”en stor skattereform”, och att ”bekämpa psykisk ohälsa”. På många punkter ska utredningar tillsättas, därmed återstår många förhandlingar. Varje parti kommer välja vad de driver hårdast, och vad de kan kompromissa om. Det betyder att det är oviktigt om S inspirerats av Vänsterpartiet eller LO. Avgörande är att varje parti har begränsat inflytande i kompromisserna – och att förslag som ligger hyfsat nära de andra partiernas tankar har större chans att gå igenom.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Regeringsbildningen

Mer i ämnet