Det är en stor grupp i Sverige som lever och arbetar i det fördolda – exakt hur många går inte att säga, enligt polisen.

”Saeed”, som egentligen heter något annat, har fått avslag på sin asylansökan men kan inte utvisas till sitt hemland.

Han har hamnat i ett slags limbo där han lever i landet utan några rättigheter. Ibland kan han sova hemma hos personer som hjälper honom, ibland sover han utomhus.

För att få ihop pengar till mat och ett busskort brukar han panta burkar eller jobba svart. 

– Jag har jobbat för olika personer för 30 till 50 kronor i timmen. En gång jobbade jag i ett garage i två veckor. När jag var klar fick jag 500 kronor. Eftersom jag sovit i garaget tog arbetsgivaren betalt för hyra också, säger ”Saaed”.

Bröt fingret – sa inget

Saeed är beroende av att få in pengar. Han berättar att han har jobbat för flera olika företag, men att han är rädd att ingen kommer vilja anställa honom om hans identitet avslöjas.

Därför har vi bytt ut hans namn i den här artikeln. Ofta har han tvingats arbeta upp till 14 timmar per dygn.

Han har också brutit fingret på jobbet, men vågade inte berätta det för sin arbetsgivare. 

– Jag ville inte att hon skulle bli sur så jag sa inget om det. Det är jag som behöver pengar. Det är jag som behöver klara mig. Det är jag som behöver mat, säger han.

”Om inte du vill kan jag ringa någon annan”

Han vet att han är utbytbar på den svarta arbetsmarknaden, det har han hört flera gånger, och att det gäller att hålla sig på god fot med sin arbetsgivare.

– När jag förut klagade över att jag fick för lite betalt sa min arbetsgivare: ”Om du inte vill jobba kan jag ringa en annan kille.” Sådär håller de på, månad efter månad, säger ”Saeed”.