Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar en budgetprognos under en pressträff i Rosenbad. Foto: Janerik Henriksson/TT

Sämre tider kan skapa problem för regeringen

Publicerad

ANALYS · Sämre tider är i antågande och med det krympande budgetmarginaler. Det kan skapa ökade motsättningar mellan de nya samarbetspartierna och göra mandatperioden till en svår prövning för den rödgröna regeringen.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Vårbudgeten är den första gemensamma budget som presenteras av den nya regeringskonstellationen. Det mesta förhandlades fram redan i januari, innan Centerpartiet och Liberalerna gav Stefan Löfven sin välsignelse som statsminister.

Att det är fyra partier som står bakom budgeten, varav två befinner sig utanför regeringen, märks på flera sätt. Alla har på egen hand stolt velat berätta om sina framgångar via media. Att flera av satsningar är av ganska blygsam omfattning tycks få bry sig om.

Mycket är förstås symboliskt viktigt. Som att Liberalerna kan säga att de fått igenom pengar till lärarassistenter, eller att Centerpartiet fått fram pengar till bönder och skogsägare. De egna stödtrupperna ska känna att det var rätt och riktigt att stödja den nya regeringen.

Inga större reformer

Annars återfinns inga större reformer i denna budget. Finansminister Magdalena Andersson (S) skyller på Moderaterna och Kristdemokraterna. Deras budgetalternativ gick ju igenom riksdagen i höstas med stöd av Sverigedemokraterna. Därmed sänktes skatterna i år med 20 miljarder kronor, vilket enligt finansministern innebär att ”reformutrymmet är obefintligt” i vårbudgeten.

Problemet för den socialdemokratiska finansministern är att skattesänkningarna kommer att fortsätta, och därmed också fortsätta att äta upp utrymme för reformer hon vill genomföra.

Varken Centerpartiet eller Liberalerna är intresserade av ta tillbaka de skattesänkningar som M/KD-budgeten innehöll. De sänkta inkomstskatterna från årsskiftet ligger alltså fast. Dessutom är en rad andra skattesänkningar på väg genom regeringsmaskineriet.

Det handlar till exempel om taket för rut-avdraget som fördubblas från 25 000 kr till 50 000 kr om året, att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och att skatten på diesel sänks inom jord- och skogsbruket. Det här är inget Socialdemokraterna vill, men måste gå med på för att få Centerpartiets och Liberalernas stöd i riksdagen.

Mest kontroversiellt är dock förslaget att avskaffa den så kallade värnskatten för inkomster över 60 000 kronor i månaden. Den avskaffas nästa år och slopandet är förstås extra känsligt för Socialdemokraterna, som ju ofta talar om att minska de ekonomiska klyftorna i samhället.

Tydliga ideologiska skillnader

Just i skattefrågan är de ideologiska skillnaderna som tydligast mellan de nya samarbetspartierna. Socialdemokraterna ser skattesystemet som ett sätt att jämna ut klyftor i samhället, bland annat genom höjda skatter för dem som tjänar mest. Centerpartiet och Liberalerna däremot ser sänkta skatter som ett sätt att skapa fler jobb och därmed göra det möjligt för fler att leva på sin lön.

Oavsett vad innebär de skattesänkningar som nu genomförs ett minskat reformutrymme, i alla fall på kort sikt.

Spänningarna är alltså inbyggda från början och lär inte bli lättare att hantera när ekonomin nu ser ut att bromsa in. Tillväxten mattas av de kommande åren, liksom den privata konsumtionen.

Det innebär i sin tur att de förväntade överskotten i statens finanser samtidigt krymper. Och det är i dessa överskott regeringar hämtar sitt reformutrymme. Mindre överskott betyder färre och mindre reformer. Går det riktigt dåligt tvingas politikerna att spara, och det brukar vara ännu svårare att komma överens om man i grunden har olika ideologiska utgångspunkter.

Inget tyder på ny kris

Finansministerns senaste ekonomiska prognos tyder inte på att en ny kris är på ingång. Däremot bromsar tillväxten in och utrymmet för reformer under mandatperioden ser alltså ut att krympa jämfört med vad som sades före valet.

Den här typen av prognoser är heller inte alltid helt tillförlitliga. Kraften i såväl konjunkturuppgångar som konjunkturnedgångar kan vara svåra att bedöma, och skulle denna inbromsning bli kraftigare än vad som i dag kan överblickas kommer överskottet att krympa ytterligare.

Utöver växande frågetecken kring den svenska bostadsmarknaden finns också flera risker i omvärlden. Det handlar bland annat om oklara konsekvenser av en brexit, svaga statsfinanser i flera europeiska länder, inbromsningen i Kina och hur förhandlingarna om världshandeln utvecklas.

Men det finns också ljuspunkter för svenskt vidkommande. Sverige har nu den högsta sysselsättningen på 25 år och faktiskt den lägsta statsskulden sedan 1977. Framför allt den låga statsskulden skapar en viktig buffert för staten om ekonomin skulle vika nedåt. Det finns alltså utrymme att låna mer om det skulle behövas.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.