Inom regeringen ökar pessimismen när det gäller Sveriges möjligheter att uppnå ett formellt Nato-medlemskap innan toppmötet i Vilnius. I grunden finns två förklaringar till detta.

Den första är att varken Turkiet eller Ungern hittills signalerat någon förändrad inställning till Sverige. Men det är Turkiets hållning som uppfattas som avgörande. Om och när Turkiet är berett att ratificera Sveriges medlemsansökan väntas Ungern följa efter.

Den andra förklaringen är att tidtabellen framöver är komplicerad för svenskt vidkommande. Turkiet håller val den 14 maj och innan dess bedömer den svenska regeringen att det är utsiktslöst att fortsätta Nato-förhandlingarna. Först efter valet, när parlamentet har samlats och en regering och en president är på plats, bedöms det finnas utsikter att nå framåt i samtalen.

Sverige hoppas på tunga Nato-länder

Från svensk sida fäster man nu allt hopp vid att påtryckningar från tunga Nato-länder ska förmå både Turkiet och Ungern att godkänna Sverige innan toppmötet. Det vore ett stort bakslag för Natos ”open door policy” om Sverige inte skulle släppas in i Nato i sommar. Inte minst USA lär göra allt som står i dess makt för att knäcka Turkiets motstånd mot ett svenskt Nato-medlemskap.

Oavsett vad är det uppenbart att det finns en så hög grad av osäkerhet kring den svenska Nato-processen att det i dagsläget är omöjligt att med någon större säkerhet förutspå när Sverige kan bli fullvärdig medlem.

Med maximal tur de kommande månaderna kan Sverige bli medlem innan toppmötet i Vilnius. Med lite otur kan ett medlemskap dröja till nästa år.

Se SVT:s sammanställning av de hinder som står mellan Sverige och Nato i klippet ovan.