Polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Foto: Scanpix

Säpo hjälpte USA åtala svenskar

Uppdaterad
Publicerad

Svensk polis har aktivt bidragit med spaningsmaterial om två svenskar som står åtalade för terrorbrott i New York.

– Självklart finns det något samarbete bakom som gör att man har tipsat amerikanerna. Jag tror att Säpo kontinuerligt informerar USA om vad de får fram genom sina avlyssningar, säger advokat Thomas Olsson, ombud för en av de misstänkta.

De två männen, 27 och 29 år, riskerar livstids fängelse i USA för att ha varit medlemmar i den somaliska islamistiska gerillan al-Shabaab. De greps i Djibouti förra sommaren och förhördes där i flera månader av lokala och amerikanska myndigheter.

Svenska UD gjorde försök att få dem förda till Sverige. I stället utlämnades de till USA efter att ha åtalats där – i hemlighet och i sin frånvaro.

Brodern mycket kritisk till Säpos agerande

Den fängslade 29-åringens bror säger att de terroråtalade mår ”under omständigheterna bra fysiskt”, men lever under pressade förhållanden i häktet i New York.

– De sitter inspärrade större delen av tiden på en sluten avdelning. De har rätt till 15 minuters telefonsamtal i månaden så de har ringt sina mammor, säger brodern.

Han är mycket kritiskt till att avlyssningsmaterial från Säpo lämnats över till USA under tiden som hans bror satt fängslad i Djibouti.

–Det är ruttet. Om det de anklagas för inte är brottsligt i Sverige, hur kan Säpo då aktivt hjälpta till att få dem fällda i ett annat land? Det är det vi ifrågasätter.

”Det är ett rättssäkerhetsproblem”

Det enda direkta spaningsmaterialet mot svenskarna som nämns kommer från svensk polis. Det handlar om tre månaders telefonavlyssning samt en tid hemlig övervakning innan de avreste till Somalia i slutet av 2008. Även ett ”frivilligt” förhör står med.

Avlyssningen kommer från utredningen av två andra svensk-somaliska al-Shabaabsympatisörer, enligt advokat Thomas Olsson. Dessa friades helt i hovrätten 2011.

Olsson vill inte säga att Säpo genom att dela med sig av informationen kringgick lagen, men ser ändå problem:

– Det har utvecklats ett enormt nätverk efter nine-eleven och det är ett rättssäkerhetsproblem. Det är en jättefråga.

UD vill inte kommentera

UD har tidigare sagt att fallet ”är en fråga mellan Djibouti och USA” som Sverige inte hade någon möjlighet att påverka.

UD:s kommunikationschef Charlotta Ozaki-Macàs vill i dag inte kommentera uppgifterna om att svensk polis aktivt försett USA med bevismaterial med hänvisning till Konstitutionsutskottets kommande utredning av UD:s

Chefsåklagaren: ”Inget konstigt med det”

USA vände sig till Sverige med en begäran om rättshjälp under hösten 2012, enligt vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid åklagarkammaren för säkerhetsmål, som hanterade fallet med de två svenskarna.

– Det ska mycket till för att inte ge med rättslig hjälp. Lagen är ganska fyrkantig och säger att vi ska lämna rättslig hjälp om vi kan, säger Hilding Qvarnström till TT.

Hon anser inte att det finns något problem med att hjälpa USA åtala svenskar som inte kunnat åtalas i Sverige, trots flera år av avlyssning och spaning.

– Det är så det går till i den här världen. Det är inget konstigt med det.

* al-Shabaab (som ungefär betyder ”Ungdomen”) är en somalisk extremislamistisk rörelse med omkring 10 000 väpnade medlemmar.

* Den klassas som terrororganisation av flera västerländska länder – dock inte EU.

* al-Shabaab bildades 2006 och stred då mot utländska styrkor som stödde den svaga interimsregeringen i Somalia där inbördeskrig bröt ut 1991.

* 2012 svor gruppen trohet till al-Qaidaledaren Ayman al-Zawahiri.

* Gerillan har numera tappat kontrollen över de större städerna, men styr fortfarande delar av landsbygden. Den fortsätter också att genomföra blodiga självmordsattacker.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer