Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Säpos chef Klas Friberg varnar för en ökad sårbarhet i Sverige och andra länder under coronapandemin. Foto: Janerik Henriksson/TT

Säpo: Högerextrema hot har ökat

Publicerad

Terrorhotet från högerextremt håll har ökat, medan det islamistiska våldsbejakande hotet har avtagit, enligt Säpos årsbok för 2019. Samtidigt varnar man också för att it-sårbarheten ökar i takt med att fler jobbar hemma under den pågående coronapandemin.
– När fler på myndigheter och organisationer jobbar hemma har främmande makt möjlighet att hämta säkerhetskänslig information, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Just nu syns inga förändringar i terrorhotet mot Sverige med anledning av den pågående coronaviruspandemin, enligt Säkerhetspolisen. Däremot vet man att den här typen av händelser påverkar samhället, till exempel genom ekonomiska effekter, som i sin tur kan få följder senare.

– Det är något som både våldbejakande extremister och främmande makt kan använda sig av för att skapa narrativ och få gehör för sin sak, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker hos Säpo.

”Sårbarheten ökar när fler jobbar hemma”

Kennet Alexandersson, senior analytiker, säger att det är klassiskt känt att främmande makter i eget syfte utnyttjar bland annat påverkansoperationer under en sådan situation som råder just nu i samhället, med anledning av coronaviruset.

Att peka ut några specifika händelser vill Säpo inte göra just nu.

Däremot ökar sårbarheten i Sverige, menar säkerhetspolischef Klas Friberg.

– Sårbarheten ökar i takt med alla internetuppkopplingar när fler jobbar hemma. Det gör att främmande makt har möjlighet att hämta säkerhetskänslig information. Jag önskar att många myndigheter och organisationer tänker på det här, eftersom de utnyttjar det i den situation som är just nu, säger Friberg.

Det gäller inte bara Sverige utan även andra länder, enligt Friberg.

Högerextrema terrorhot ökade

Under förra året inträffade högerextrema terrordåd i bland annat Nya Zeeland, USA, Norge och Tyskland, enligt Säpos årsbok för 2019. Rapporten säger även att terrorhot med högerextrem ideologi får mer och mer spridning.

Risken för att fler individer kan inspireras till attentat eller grova våldbrott ökar därför.

– Det är en utveckling som understöds av främmande makt och som tjänar på en ökad polarisering i vårt samhälle. Flera individer radikaliseras via internet utifrån rasism, främlingsfientlighet och andra konspirationsteorier, säger Klas Friberg.

Några hot och sårbarheter som påverkar Sverige

Visa
  • Främmande makt agerar allt oftare medvetet under tröskeln för väpnad konflikt.
  • Digitaliseringen, att fler enheter kopplas upp mot internet samt stora brister i it-säkerheten, gör att riskerna för störningar i samhällsviktiga verksamheter ökar.
  • Vid sidan av det ryska underrättelsehotet har det blivit särskilt tydligt att Kina öppet försöker påverka grundlagsfästa fri- och rättigheter i Sverige.
  • Intressen ökar från främmande makt för personer i Sverige som har personlig nära anknytning till andra länder, t.ex. personer som främmande makt betraktar som regimkritiska och personer som är anställda i säkerhetskänslig verksamhet.
  • Inom de våldsbejakande extremistiska miljöerna finns individer som systematiskt använder våld, hot och trakasserier mot politiker, andra samhällsföreträdare och minoritetsgrupper. Utvecklingen där påverkar det långsiktiga hotet mot Sveriges demokrati och säkerhet.
  • Antalet terrorattentat i västvärlden utförda av våldsbejakande högerextremister ökar, medan antalet våldsbejakande islamistiskt motiverade terrorattentat minskar jämfört med tidigare.

Källa: Säpos årsbok 2019

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer