Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT.

Särbegåvade barn får ofta problem i skolan

Barn som är extra begåvade kan ofta problem i skolan då deras begåvning gör att de tappar tålamodet vid enkla uppgifter.

Rasmus Pedersen hade ofta problem när han var mindre. Han lärde sig läsa snabbt men var inte glad på dagis.

– När han var 5 år så sa han att han inte ville leva längre. Han hade inga kompisar och inte kul på dagis, säger Rasmus mamma Jessica Pedersen.

Det startades en utredning vid elevhälsan – och där föll bitarna på plats – det var inte adhd eller någon annan diagnos. I stället är Rasmus det som kallas särbegåvad – extra teoretiskt begåvad.

Vid elevhälsan i Rättvik har psykologen Anita Kullander specialiserat sig på barn med särbegåvning. Ofta kommer de till henne när det uppstått problem i skolan, till exempel med kamrater.

Några regelrätta intelligenstest görs inte, men däremot genomförs andra tester och intervjuer med barnen. Ofta har varken skolan eller föräldrarna riktigt förstått att barnen har en ovanlig förmåga att lära sig saker.

Svårt med upprepningar

Det är till exempel ganska vanligt att barnen inte gör läxor eftersom de redan tycker att de kan det som efterfrågas. De kan ha svårt för upprepningar – att räkna tal flera gånger till exempel – eftersom det tråkar ut dem.

Anita Kullander berättar att det är ganska vanligt i yngre åldrar att barn agerar lärare, och vill hjälpa sina kamrater. Men det kan leda till konflikter eftersom barnet inte alltid förstår att det kan vara sårande att säga att någon har fel eller har svårt att fatta.

Psykolog: Många mobbas

Ofta vill barnet inte skylta med sig begåvning.

– De blir ofta osams med sina normalbegåvade kompisar eftersom de har så olika sätt att se omgivningen. De maskerar sig eftersom de vill vara som alla andra, säger Anita Kullander. De blir ofta ensamma, och är tacksamma mobbningsoffer. De allra flesta jag pratar med är utsatta.

Hon menar att det inte alls är så att teoretisk begåvning gör att barnen per automatik klarar sig bra i skolan. Istället är det många som tappar sugen, om de inte utmanas och får känna att de duger och accepteras som de är.

Får extrauppgifter

För Rasmus Pedersen har det blivit bättre. Nu får han extrauppgifter i skolan – och när han vill lära sig nåt är tålamodet stort.

– Han kan ta reda på allt om planeter och kollar upp det på internet. Sen när han kan det så byter han ämne och lär sig allt om något annat.

I kvällens Aktuellt är kommer Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi, att prata om särbegåvade barn. SVT2 21.00

Om särbegåvning

Visa

Det är först på senare år som begreppet särbegåvning har etablerats, och fortfarande är det ganska okänt för många, och säkert också omdiskuterat.

Det handlar om personer med en hög IQ som lär sig ovanlig snabbt, är logiska och intellektuellt nyfikna och har en förmåga till analytiskt tänkande. De är ofta kreativa, odlar specialintressen och ifrågasätter inte sällan regler och auktoriteter.

I en svensk studie* bland 287 personer med en IQ över 131 vantrivdes hela 92 procent i grundskolan och något färre på gymnasiet. Det är inte helt ovanligt att de hamnar i konflikter med kamrater och lärare och att deras agerande leder till kontakter med elevhälsan, till exempel för att man misstänker ADHD eller någon annan diagnos.

* Studien är gjord av Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi vid högskolan i Jönköping, 2010.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer