Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Flygvärdinnan Silje Söderberg blev vårdbiträde under pandemin. Foto: Niclas Berglund/SVT

SAS-personal stöttade vården under pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Vak vid dödsbäddar, transporter av sjuka och förvirrade covid-patienter vara bara några av de uppgifter de arbetslösa flygvärdinnorna ställdes inför under pandemin, men nu är projektet avslutat. Det har varit en tid som varken den ordinarie personalen eller den snabbutbildade SAS-personalen någonsin kommer att glömma.

När flygbranschen stannade av i pandemins början hade flygbolaget SAS 12000 medarbetare i Norden och ganska snabbt tvingades de permittera 90 procent av dem. Dessutom blev all timanställd kabinpersonal utan arbete, så de erbjöds en tre dagar lång skräddarsydd introduktionsutbildning som skulle göra dem till biträden för sjukvården.

Drygt hundra flygvärdinnor deltog och snappades sedan upp av sjukhus, äldreboenden och annan vård- och omvårdnadsverksamhet, som var hårt belastade under pandemin.

– De spelade en jätteviktig roll hos oss under pandemin och vi lärde oss mycket av dem vad gäller bemötande, service och patientfokus, berättar Therése Johansson, verksamhetschef inom omvårdnad på Tema Åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset.

Stöd hos patienter i livets slutskede

SAS-personalen fungerade ofta som så kallade löpare, alltså de servade den ordinarie personalen med utrustning och annat. Men eftersom de hade vana vid att hantera pressade situationer, viss medicinsk kunskap särskilt vid akuta situationer och stor erfarenhet av att ta hand om andra kom de snart att bli viktiga även inom mer känsliga delar av vården. Flera satt vak, alltså var inne som stöd hos patienter i livets slutskede.

– Ordinarie personal skötte förstås helheten och hade det medicinska ansvaret, säger Therése Johansson. Men på det här sättet kunde de avlastas och fokusera på annat.

Väckt internationellt intresse

Nu är projektet avslutat; de akuta behoven i vården har klingat av och de flesta av deltagarna är på andra jobb. Men initiativet har väckt internationellt intresse, berättar Johanna Adami, rektor vid Sophiahemmet. Flera andra flygbolag har hört av sig. De flesta har varit positiva, men det har också framförts kritik mot att tre dagars utbildning är för kort för uppgiften.

– Vi har förstås fört diskussioner med facken, säger Johanna Adami. Det här var ingen utbildning som gav någon formell titel, säger hon. Men SAS-personalens kompetens gjorde att de verkligen passade bra för uppgifterna.

Faktaruta:

Visa

• Sophiahemmet erbjöd i samarbete med Novare, SAS och Wallenbergsstiftelsen timanställd kabinpersonal en introduktionsutbildning inom vård och omsorg som en del av det så kallade beredskapslyftet.

• Utbildningen var först tre och senare 3,5 dagar lång och innehöll undervisning i kommunikation, etik, vårdhygien, ergonomi, palliativ vård och personlig omvårdnad. Från början gavs den bara till SAS-personal men med tiden kunde även andra söka sig dit. Totalt utbildade man 300 personer som avlastade den ordinarie vårdpersonalen under pandemin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer