Det var år 2010 som kommunstyrelsen i Södertälje fattade beslut om att neka Sverigedemokraterna partistöd. Bakgrunden var att partiet efter valet 2006 fått två mandat i kommunfullmäktige som de inte kunde besätta och som därför stod tomma.
Kommunen menar att partistödet ska användas för att driva opinionsbildning och stärka demokratin lokalt, vilket de hävdade att SD inte kunde göra utan folk i fullmäktige. Men partiet, som till en början hade en representant på ena mandatet i en och en halv månad, hävdade bestämt sin rätt och överklagade kommunens avslag till förvaltningsrätten.
SD fick rätt
I överklagandet skrev dåvarande ordföranden att ”partistöd inte är knutet till enskilda ledamöter utan till partier och att det således inte spelar någon roll att mandat står obesatta”.
Södertälje kommun fick rätt i första instans och slapp betala. Sverigedemokraterna överklagade då beslutet till Kammarrätten – som gav SD rätt.
Fick också ränta
2012 tvingades Södertälje kommun betala ut partistöd retroaktivt för fyra år på totalt 1,4 miljoner kronor plus nära en halv miljon i ränta.
Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S), signerade utbetalningsblanketten när det begav sig.
– Det var väldigt provocerande att behöva betala ut så mycket av kommuninvånarnas pengar till ett parti som inte fanns representerat i fullmäktige. Deras frånvaro var ett svek mot både väljarna och mot demokratin då de ju inte hade någon som kunde föra väljarnas talan lokalt, säger hon till SVT Nyheter.
Kammarrättens dom kom att bli vägledande. I andra kommuner där SD var i samma sits hänvisade man till ”Södertäljefallet” – och kunde på så sätt få rätt.
Majoriteten har ändrat regler
Kommunallagen reviderades 2014 och idag är det tydligare att partistödet bara bör betalas till partier som är representerade i kommunfullmäktige – om vald ledamot är fastställd för mandatet. Ändringen öppnar upp för möjligheten att kunna minska stödet i förhållande till antalet besatta mandat men för att kunna använda sig av de nya reglerna måste varje kommun fatta ett lokalt beslut.
SVT Nyheter har i en enkät undersökt hur många av landets 290 kommuner som idag skärpt sina regler och det visar sig att majoriteten gjort det.
Kritiker kallar det lex-SD
Södertälje kommun fattade beslut om ändringen 2015. Kommunalrådet Boel Godner tror att Södertäljes fall spelat en stor roll för hur andra kommuner agerat i frågan.
– På den tiden fanns det ingen tydlig lag då det inte hade funnits tomma stolar i fullmäktige på det sättet tidigare. Vårt fall blev en nationell angelägenhet som följdes av många kommuner, säger hon.
Södertälje kommun försökte driva fallet vidare, men Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte prövningstillstånd.