En granskning som SVT Nyheter gjort visar att på nio av de tio skolorna i Sverige som hade sämst resultat förra året har majoriteten av eleverna invandrarbakgrund. Det är också de skolor som tar emot flest nyanlända unga.

Lina Axelsson Kihlblom, kommunal grundskolechef i Haninge, var tidigare rektor på Ronnaskolan i Södertälje. En skola i ett område där majoriteten av de boende har utländsk bakgrund och där elever tidigare hade ganska dåliga resultat. Skolan har även tagit emot många nyanlända elever. Hon är förvånad att man tar upp problemet med segregation i skolor just nu.

– Det har vi vetat i flera år. Men det har varit lite av en död debatt för varje gång man har påtalat segregationsproblematik så har det lätt blivit att man är emot det fria skolvalet. Jag är övertygad om att man kan utöka det fria skolvalet och ändå behålla elevens rätt att gå i en blandad skolklass, säger hon i SVT Gomorron.

Varför kommer det upp nu?

– Jag tror att vi ser lite nya tankegångar i skolpolitiken och att vi på nått sätt når till vägs ände i den här frågan. Det här har ökat hela tiden och det är först nu vi börjar se att en skolsegregering faktiskt är negativt för alla elevgrupper – även den privilegierade gruppen.

”Sverige har inte satsat på de svaga eleverna”

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lyfter fram satsningar på utsatta skolor och elever på de skolorna som en viktig åtgärd för att höja resultaten.

– De länder som har lyckats vända fallande skolresultat har just det gemensamt, man har investerat i de skolor och elever som behöver det mest. Så har vi inte gjort i Sverige. Väldigt mycket av resurserna har gått till elever och skolor som redan är ganska starka.

Enligt Fridolin görs nu flera insatser för att lyfta skolorna.

– Vi ska satsa på de skolor som har det tuffast, vi har nya regler för hur man tar emot nyanlända elever. Jag kommer att ge statens skolverk ett nytt uppdrag att kunna gå in och jobba med skolutveckling på enskilda skolor där vi sett att man under alldeles för lång tid haft låga resultat och får jobba tillsammans med huvudman där och sprida goda exempel.

En nyckelfaktor som man sett hos skolor som har bra resultat är att lärare och rektorer haft tid att göra sitt jobb, säger Fridolin.

– Det är en nyckelfaktor över hela skolsystemet, kan vi se att de får ägna sig åt sitt jobb då vänder också utvecklingen.

”Måste inte finnas högstadium i förorten”

Lina Axelsson Kihlblom håller med om att det är en nyckelfaktor, men säger samtidigt att det inte räcker med att ge mer pengar till utsatta skolor för att vända den negativa utvecklingen.

– Kvalitet i undervisningen är väldigt viktig. Men vi måste komma i håg att i dag lever vi mellan två system. Att de flesta eleverna lever kvar i ett gammalt system, det är väldigt få som väljer skola. Det blir en privilegierad grupp, de med högutbildade föräldrar. Resten blir kvar i ett annat system så det utarmas.

Enligt Axelsson Kihlblom utarmar det fria skolvalssystemet i dag många skolor, och hon menar att kommunerna ”som är huvudman inte alltid lyckats kompensera för de negativa effekterna”.

– Man måste skapa struktur, man måste jobba med prognoser. Istället för att utvärdera skolan i juni borde man göra det i september. Vi vet då hur det kommer att gå och det är då vi ska göra insatser. Här måste skolan göra lite av en synvända, det är ett gammalt tänk att säga att vi ska utvärdera året i juni.

Lina Axelsson Kihlblom tror även att det vore bättre med att ha större centrala skolor med mer resurser dit fler elever från olika områden kan söka sig, än högstadium i förorten.

Tillkalla en kommission

Fridolin instämmer i Axelsson Kihlbloms kritik och hänvisar till en OECD-rapport där man har djupgranskat den svenska skolan. Man har konstaterat att Sverige är det enda skolsystemet i världen där man har helt fritt skolval men samtidigt inte mekanismer som kan utjämna de skillnaderna som det kan bli.

– På längre sikt måste vi titta på hur vi bygger upp utjämnande mekanismer i det svenska skolsystemet som man gjort i andra länder. Tillkalla en skolkommission där politiken får möta professionen och forskningen och jobba fram förslag på vad man ska ändra.